header

header

måndag 28 april 2014

Ulrikas bok - Maria Gustavsdotter

Jag har en vurm för historiska romaner som berättar vanligt folks öden och äventyr, särskilt sådana som utspelar sig i Sverige. Det finns något fascinerande i hur mycket det svenska samhället har förändrats på ganska kort tid. Jag tycker att det är viktigt att känna till det och förhålla sig till det. Även människor som inte känner till sin historia är mer eller mindre påverkad av den.

Ulrikas bok av Maria Gustavsdotter är den första boken i en tänkt trilogi. Boken utspelar sig åren 1644 och 45. Ulrika växer upp tillsammans med sina två yngre systrar Katarina och Ebba samt sin bror Magnus i ett litet samhälle på Orust som vid den tiden tillhörde Norge. Deras pappa är kyrkoherde och en söndag så spelar Ulrika, Magnus och deras vän Anders kyrkoherden ett spratt, mitt under pågående högmässa. Det uppskattas inte. Anders blir körd på porten, Magnus blir pryglad och favoritdottern Ulrika satt att läsa ur bönboken. På natten rymmer Ulrika till Anders som väntar på henne i närheten. Efter en het natt tillsammans försvinner Anders. Ulrika har till en början svårt att inse att Anders har lämnat henne helt åt sitt öde. Hon tar sig till Uddevalla och marknaden där, men då anfaller svenskarna staden och hon flyr hals över huvud därifrån. Ulrika hamnar i sällskap med ett resande folk och blir vän med Miriam. De försörjer sig genom att sjunga, spå händer och stjäla.

Systrarna är kvar på prästgården medan Magnus får börja som informator åt två oregerliga pojkar. Fadern styr familjen med järnhand och Ulrikas namn får aldrig mer nämnas i familjen.

Jag tyckte mycket om den här boken av flera anledningar. Gustavsdotter är duktig på miljöbeskrivningar. Jag tycker mig se hur det ser ut på prästgården, på gårdarna som Ulrika och hennes resandesällskap besöker, på markander, på krogar och i naturen. Det märks att hon har gjort nogrann research inför skrivandet av boken och även om hon är detaljrik så blir det aldrig tungt. Hon väver skickligt ihop historiska fakta med sin egen föreställning om hur det såg ut, hur det luktade och hur man pratade med varandra. Karaktärerna känns levande och är djupbottnade, de är inte bara redskap för att beskriva en svunnen tid. Dessutom så är det en spännande bok och jag fullkomligt älskade inledningen av boken. Den fick mig att vilja lägga undan allt annat och bara läsa. Jag ville veta vad som hade hänt, vad hade Ulrika, Magnus och Anders egentligen gjort och hur det skulle gå för de olika karaktärerna.

Precis som sin Catharina Ingelman-Sundberg så skriver Gustavsdotter historiska romaner ur ett kvinnoperspektiv. Även om de manliga karaktärerna också får ta plats så är det kvinnorna som är tongivande. 1600-talet är skildrat utifrån kvinnors situation och Gud nåde dig om du var en självständigt tänkande kvinna som inte ville anpassa sig till normen!

Boken ges ut av Historiska Media och kan köpas på Adlibris och Bokus

Andra som bloggat om boken är och dagarna går... och Cattis bokblogg

söndag 27 april 2014

Innan jag åker hem...

Snart är det dags för mig att ta flyget hem till Umeå. Jag har haft ett par underbara dagar i ett soligt och varmt Stockholm. Igår bjöds det på god trerättersmiddag hos Carina som har bokbloggen Bokbiten. Vi var flera bokbloggare som träffades. Det är härligt inspirerande att umgås med andra boknördar och efter igår kväll så kommer jag definitivt att läsa Linda Skugges senaste bok (som det pratades varmt om) och börja lyssna på Podcasts!

Innan jag åker hem passar jag på att vila från solen en stund och ta en läspaus på Stockholms stadsbibliotek 

 

lördag 26 april 2014

Läspaus

I helgen är jag i Stockholm och roar mig. Just nu laddar jag med läsning innan jag ska på middag med ett gäng trevliga bokbloggare!

onsdag 23 april 2014

Efter stormen

Kolla in den här boktrailern, visst blir man nyfiken!
 
 


Efter stormen är ett projekt från det heldigitala bokförlaget MIX. I april 2014 släpps första delen av berättelsen: tre kortromaner, ett antal kortnoveller, en kortfilm och sajten www.efterstormen.se.
Under hösten 2014 fortsätter berättelsen. Då tillkännages vinnaren i MIX förlags och Adlibris Mondos gemensamma novelltävling och vinnarbidraget publiceras som e-novell. Romanerna finns att köpa både som e-böcker och i häftade utgåvor.

Otroligt roligt med ett förlag som tänker bredare och gör läsningen interaktiv. Jag kommer att läsa, kommer du?

tisdag 22 april 2014

Hundar, hus och hjärtats längtan - Lucy Dillon

För ett tag sedan så läste jag Lucy Dillons första bok Ensamma hjärtan och hemlösa hundar, en lagom gullig chick-lit som fick mig att småsnyfta, le lite och vistas i en mysig drömvärld för en stund. Jag har nu lyssnat på uppföljaren Hundar, hus och hjärtats längtan under ett antal promenader. Den fortsätter i samma anda, i samma stad och några av karaktärerna från första boken skymtar förbi på avstånd.

I Hundar, hus och hjärtats längtan får vi möta Juliet vars man Ben hastigt dog i ung ålder. De hade nyligt köpt ett radhus som de var i full färd med att rusta upp och helt plötsligt är Juliet ensam med hunden Milton. Hon vill helst av allt sitta hemma och titta på TV. Hon undviker folk och går endast ut med Milton mitt på natten. Mamman och pappan stör henne med sin omtanke och oro och hon har dessutom hamnat i konflikt med sin syster Louise som, åtminstone på ytan, lever det perfekta livet. När en stökig familj flyttar in i grannhuset så går det inte längre att värja sig från ett socialt liv. När hennes mamma tvingar på henne en massa uppdrag som hundpromenerare och kattvakt så har hon helt plötsligt ett jobb som tvingar henne från TV:n och till en mer normal dygnsrytm.

Jag gillar konceptet med boken och Dillon målar upp trovärdiga karaktärer som får berätta en historia om sorg, relationer och kärlek. Tyvärr blir den ofta babblig, en upplevelse som förmodligen förstärktes av att jag lyssnade till boken i stället för att läsa den. Det går snabbare att läsa än att lyssna och vissa episoder blev alldeles för långa och detaljerade. Jag gillar texter där jag som läsare får skapa mina egna bilder och som inte berättar precis allt. Ett samtal behöver inte nödvändigtvis redogöras ord öfr ord, sammanfattningar är inte att förakta!

Jag sammanfattar med att det var en trevlig men något långrandig bok. Den hade mått bra av att kortas ner. Uppläsare av ljudboken är Anna-Maria Käll som i vanlig ording gör ett bra jobb och har en väldigt behaglig röst att lyssna på.

Ljudboken ges ut av Bonnier Audio, pocketupplagan av Bonnier Pocket och de kan köpas på Adlibris och Bokus

måndag 21 april 2014

Mörka strömmar - Arnaldur Inriðason

Jag har läst flera av Inriðasons böcker där den vresige kriminalkommissarien Erlendur Svensson löser mordfall. Det som skiljt ut de böckerna från andra deckare är den torra humorn samt Erlendurs vitsighet som blandas med hans cynism och depressiva drag. I Mörka strömmar får vi i stället följa Elínborg eftersom Erlendur har gett sig iväg till sina barndomstrakter på östra Island.

Elínborg är inte Erlendur och det tar mig ungefär halva boken innan jag helt förlikar mig med denna karaktär. Hon är tyvärr en ganska stereotypisk skildring av en yrkesarbetande kvinna; hon oroar sig för att hon försummar sina barn, hon älskar att laga mat men har inte tillräckligt med tid för det och hennes man får göra uppoffringar för att hon ska kunna ha det jobb hon har. När jag har kommit över det så inser jag att själva mordgåtan är rätt spännande ändå.

En man hittas mördad i sin lägenhet och de enda spår man hittar av en annan person är en tandooridoftande sjal samt att offret har på sig en kvinnas t-shirt. Mordoffret har rester av Rohypnol i munnen och när Elínborg undersöker offrets bakgrund mer så finner hon att han var en person som levt ett dubbelliv. När hon åker till hans hemby så möter hon en bybefolkning som inte är intresserad av att utomstående kommer och rotar i deras liv och förflutna.

Det här är långt ifrån Inriðasons bästa bok (enligt mig) och den är tidvis ganska tråkig, eller jag kanske hellre ska säga långsam.  Sista tredjedelen av boken blir bättre och som läsare lämnas jag med en liten cliffhanger som ändå gör mig nyfiken på uppföljaren.

Boken ges ut av Norstedts och kan köpas på Adlibris och Bokus

Andra som bloggat om boken är Bokbrus och hyllan

tisdag 15 april 2014

Allvarligt talat!


Allvarligt talat - så heter ett radioprogram i P1 som kommer att sändas på måndagar med start den 23 juni. Ett program som ska bygga på lyssnarnas frågor om livet, sorgen och vardagen. I år ska P.O. Enquist och Lena Andersson vara programvärdar och alltså svara på frågor som kommer in från lyssnarna. P.O. önksar sig frågor som förvånar honom och Lena ser framemot ett krävande och ansvarspåläggande uppdrag.

Har du frågor som du vill ha besvarade av författarparet så kan du maila in dem redan nu till allvarligttalat@sverigesradio.se

måndag 14 april 2014

Vägen mot Bålberget - Therése Söderlind

Vägen mot Bålberget utspelar sig från slutet av 1600-talet till nutid och kretsar kring samma släkt. År 1975 lämnar Veronicas mamma familjen i det lilla samhället Nyland. Veronica och pappa Jacke får klara sig efter bästa förmåga. När Veronicas farmor dör så väcks många frågor kring släkten; vem är egentligen Jackes pappa och är de ättlingar till en kvinna som överlevde häxbränningarna på 1600-talet. Veronica börjar släktforska, Jacke tar prover uppe på Bålberget men ganska snart falnar intresset. Mamman återvänder till familjen och Veronica får en lillasyster.

År 1740 sitter Olof och tänker tillbaka på sin barndom, när hans mamma Annika brändes på bål men grannfrun Malin kom undan. Olof gifte sig senare med Malins dotter Segrid som han varit vän med sedan barnsben. De blir aldrig fria från minnena från häxbränningstiden, inte från andra minnen heller för den delen.

Jag har tidigare läst Söderlinds debutroman Norrlands svårmod  och gillade verkligen den. Precis som i Vägen mot Bålberget så hoppar författaren fram och tillbaka i en familjs historia. Gemensamt mellan böckerna är också en dysfunktionell familj som nästan kvävs under sina familjehemligheter, men i den här boken så gräver sig Söderlind alltså djupare ner i historien. En inte så vacker bit av svensk historia där kvinnor på vaga anlagelser och på grund av otrolig bekännelser dömdes för trolldom och brändes på bål som häxor. Själva trolldomsprocessen är ändock en liten del av bokens handling. Författaren skildrar med skicklighet en familj som under 1600-talet levde under svår fattigdom och under en sjuk mans makt. Segrids pappa Erke är våldsbenägen och utnyttjar sin dotter på värsta vis. Familjen går långt för att dölja vad som egentligen händer bakom stugans fyra väggar. Tack och lov att Segrid har grannpojken Olof till vän och sedan till make, men vad blir man för mamma själv när man blivit tuktad så hårt som barn?

Även i den nutida familjen så pratar man inte om vissa saker. Överhuvudtaget tycks familjemedlmmarna inte prata med varandra om viktiga saker, ja det tycks knappt prata med varandra alls. Den enda som lossar tungan är Olof på sin ålders höst.

Jag hade stora förväntningar på den här boken. Dels eftersom jag gillade Norrlands svårmod så mycket och dels för att jag hört att denna ska vara bättre. Jag hade svårt att komma in i boken, fick aldrig något flyt i läsandet - som om karaktärernas torftiga språk lade en barriär mellan mig och historien. Jag tyckte om boken men hade svårt med språket. Något jag tyckte mycket om var Malins fina relation med sin farmor och Veronicas fina relation med sin farmor (den hade jag velat veta mer om).

Boken fick mig att fundera på hur länge vår uppväxt färgar oss, hur långt i släktleden liksom. Malin gifte sig med Erke som plågade familjen. Det ledde till att Segrid fick det svårt i sin relation och uppfostran av sina barn - vill Söderlind säga att Erke (eller häxprocesserna för den delen) lämnat spår ända till nutid? Eller beskriver hon parallella historier i samma släkt och nutidens människas behov av att känna sin familjehistoria kontra dåtidens människa som överhuduvdtaget inte funderade i de banorna (vad vi tror i alla fall). Jag vet faktiskt inte.

Boken är nästan 600 sidor lång och ändå finns det en mängd lösa trådar som författaren inte knyter ihop. För mig kändes det som att den slutade lite mitt i, om ni förstår hur jag menar. Jag hade gärna sett att den slutade med Veronica i nutid - jag var inte färdig med henne...

Boken ges ut av Walström & Widstrand i inbundet format och av Bonnier Pocket i pocketform. Den kan köpas på Adlibris och Bokus

Andra som bloggat om boken är Fiktiviteter, Eli läser och skriver, Holavedsbrudar och Bokblomma

söndag 13 april 2014

Update

Vägen mot Bålberget är äntligen utläst och nu fortsätter jag med Projekt Hyllvärmare och börjar med Mörka strömmar som fått stå orörd i bokhyllan i över två år!

Idag ska jag ta mig i kragen och skriva ett gäng recensioner som jag ska publicera nästa vecka - ska bara städa och ta en prommis till affären först...

måndag 7 april 2014

Att cykla och lyssna (en bekännelse)

Jag är en sådan där person som ondgör mig över andra i trafiken - särkilt över cyklister som inte har någon koll på sin omgivning och övriga trafiken. Jag vet inte hur många gånger jag fått pallnita för cyklister som bara kört rakt ut framför bilen. En del är inte särskilt rädd om livet! Särskilt mycket har jag svurit över cyklister med lurar i öronen. Hur tänker de egentligen när de avskärmar sig sådär?

När jag är ute och promenerar så har jag alltid en ljudbok eller radion i öronen, men allt går långsammare då. Man utsätter inte andra för sig själv - som man faktiskt kan göra som cyklist.

Nu är det vår. Jag har plockat fram cykeln och tänker bara använda bilen i absoluta nödfall! Jag har också fått tillfälle att reflektera över mitt eget beteende. För vad gör jag? Jo, jag pluggar in hörlurar i öronen, slår igång ljudboken och hoppar upp på cykeln..! Utan att ens tänka på hur mycket jag stör mig på andra som gör likadant. För jag - minsann - har låg volym, cyklar inte särkilt fort, stannar cykeln och går över övergångsställen, ser mig noga om innan jag ska svänga osv, osv. Kanske andra med lurar i öronen gör likadant? En del i alla fall. Eller är det kanske så att jag inte ska ta chansen att njuta av litteratur just när jag cyklar?

Hur gör ni? Och är det ens lagligt att cykla med hörlurar i öronen?

fredag 4 april 2014

Vilken svacka!

Jag vet inte riktigt vad som pågår just nu men jag har hamnat i en rejäl svacka både med läsningen och bloggandet. De senaste tre veckorna har jag knappt läst någonting och det beror inte på boken jag läser för tillfället. Jag läser Vägen till Bålberget av Therèse Söderlind och gillar den, men läslusten finns inte där. Kan inte minnas när det hände senast! Hoppas att det är övergående!

Helt utan litterära upplevelser är jag trots detta inte. Jag har börjat ta mig ut på promenader och har upptäckt Radionovellen på SR. Hittills har jag lyssnat på Det tomma hemmet av Lidia Tjukovskaja och En lång vinter av Colm Tóbín. På kvällarna läser jag Harry Potter och de vises sten för sonen som drabbats av Harry Potterfeber...

Kanske kommer jag med det här inlägget igång med bloggandet. Här har det stått stilla i över en vecka och det är nog den längsta tiden sedan jag drog igång bloggen för snart fyra år sedan!

Vill passa på att tipsa om en ny favoritblogg. Jessica som har bokbloggen Ord och inga visor har börjat blogga om sin personliga viktresa och skönhetsideal på Amelia, ni hittar den här.

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...