Fortsätt till huvudinnehåll

Parasitus - Christian Johansson

Vad passar väl bättre så här i Halloweentider än att skriva om en riktigt läskig bok? Jag har läst Parasitus av Christian Johansson - en helt ny författare för mig. Hade inte några direkta förväntningar på boken men anade att jag skulle gilla den eftersom både Åsa Schwarz och Ingrid Elfberg blurbat.

Ganska snabbt var jag helt betagen av boken och hade svårt att lägga den ifrån mig. Så jäkla bra! Och läskig! Tecknet på att man läser en bra skräckbok är att den lämnar spår i form av mardrömmar - det gjorde Parasitus! Det var länge sedan mina mardrömmar handlade om något annat än zombies men nu drömde jag att min son blivit intagen av ett ont väsen...

Jag ska börja från början, med handlingen. Sarah och Jack bestämmer sig för att bryta upp från storstan, lämna Stockholm och flytta med sin två små barn till en liten by (om ens det) en halvtimme från Kiruna. Sarah har sitt ursprung i trakterna men Jack är en inbiten Stockholmare så han har lite svårt att anpassa sig till den nya miljön och bävar inför vintern som bara har börjat. Sarahs gamla och lite förvirrade moster har tillfälligt flyttat in hos dem, något som Jack inte är särskilt glad över. En kväll när Sarah och Jack är på väg hem från en fest ser de en man som sitter ensam i en rullstol utanför en gammal bensinstation. Sarah mer eller mindre tvingar Jack att stanna och se hur det är med mannen. Det är inte bra och de tar honom med sig hem.

150 år tidigare ger sig tre unga människor ut på en samemission. De ska frälsa samer och beger sig längre norrut än vad Lars Levi Laestadius någonsin kom. De möter en Nåjd som försöker berätta om vad som finns i skogen. När de inte tror honom och ber honom visa så börjar han trumma. Någonting släpps lös. Någonting som behöver kraft för att kunna leva, som behöver ett band med den här världen.

Jag skulle kunna skriva så mycket mer men jag vill inte förstöra läsupplevelsen för er. Det här är en mycket skickligt skriven bok. Jag kastas in i berättelsen som inte ger mig något andrum. Inte ett enda onödigt ord finns skrivet, ingen utfyllnad att hafsa sig igenom. Mörka krafter lurar hela tiden runt hörnet och de skrämmer mig. Miljön med skogarna, snön och kylan beskrivs som både vackert och hotfullt. De karga människorna som är vana vid ett hårt liv är perfekta i historien och så trovärdiga trots allt mystiskt som pågår i övrigt.

Det här är skräck när det är som bäst - läs den! Är du mörkrädd ska du nog låta bli...

Boken ges ut av Epok Förlag och kan köpas på Adlibris och Bokus

Andra som bloggat om boken är Farbror Atlas, Literature connoisseur, Beroende av böcker och Fridas bokhylla

Kommentarer

Anna sa…
Jag är mörkrädd men blir iallafall sugen på att läsa den.. Det är ju lite skräckblandad förtjusning att läsa sånt här!
Så intressant hur olika en läsupplevelse kan var! Jag störde mig på en hel del i den här boken och blev inte det minsta skrämd. Trots framsidan!

Populära inlägg i den här bloggen

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarn...

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kom...

Vad är egentligen en spänningsroman?

Hur definierar ni en spänningsroman? Är det en slasktitel på en svårbestämbar genre eller..? Det är många böcker som har den benämningen på omslaget och jag har väl inte direkt reflekterat över det tidigare. Spontant har jag tänkt att en spänningsroman är en lite mer fartfylld deckare/kriminalroman. Alltså, det ska vara action och någon slags kriminell twist, gärna en mordgåta. Jag börjar inse att jag har fel... Frågan väcktes hos mig när jag valde att läsa Uppkomlingen  av Tomas Blom. Jag valde den just för att det stod "Historisk spänningsroman" på omslaget och jag kände mig sugen på en thriller i historisk miljö. Ack så jag misstog mig... Nu är det ju så att jag inte recenserat boken ännu, har inte ens läst ut den än, men jag kan säga så mycket som att den inte alls är vad jag trodde att den skulle vara. Visst den är spännande ibland, men inte "thrillerspännande" om ni fattar hur jag menar... Har googlat ordet "Spänningsroman" för att hitta någon ...