Som ett uttryck av lathet (jag brukar alltid sammanfatta handlingen i böcker jag har läst med egna ord) men även på grund av att det var så länge sedan jag lyssnade på den här boken (det blir svårare ju längre tid det går mellan recension och läsning/lyssning) så bjuder jag nu på bokens baksidetext:»Ring till din mamma.«
»Vad ska jag säga?«
»Säg adjö.«
Det är så det börjar.
Unga kvinnor terroriseras i trakten kring kustorten Limeburn i sydvästra England. Tioåriga Ruby Trick följer med sin arbetslöse far, John, på nattliga bilfärder för att beskydda dem och jaga vad som snart visar sig vara en mördare. Samtidigt tycks havet anstränga sig till det yttersta för att sluka den lilla byn, som från andra hållet hotas av den vilt växande skogen.
Livets och dödens villkor är en kusligt närgången psykologisk thriller om kärlek och kolsvart destruktivitet, sedd med en tioårig flickas obrottsligt lojala, vettskrämda blick.
Jag har tidigare läst Mörk jord av samma författare, sträckläste den boken eftersom den var så himla bra och spännande. Därför hade jag en bestämd känsla av att jag skulle gilla den här boken också. Jag lyssnade på den som ljudbok med Torsten Walund som uppläsare. Eftersom jag har lyssnat på andra böcker han har läst in och tyckt mycket om hans läsningar så ökades förväntningarna på boken.
Bauer är så bra på att bygga upp sina karaktärer, att sakta och säkert mejsla ut deras personligheter och innersta mörker. Rubys pappa John som först verkar vara en sån där mysig typ som tar livet med en klackspark förvandlas till något annat när det inte bara är Rubys bild av honom som får komma fram. I själva verket är han en misogyn, halvalkoholiserad skitstövel som vältrar sig i självömkan och är avundsjuk på sin fru. Eftersom Ruby ser upp så mycket till honom så börjar hon också ifrågasätta sin mamma och tvivla på hennes kärlek till familjen. Ruby tycker att mamman är elak mot pappan när hon tjatar på honom om att bidra med något. Mamman, som bär på en hemlighet, men som jobbar hårt för att försörja sin lilla familj som bor i ett eländigt ruckel.
Bauer är en sådan där författare som är mycket bra på att skildra barn och jag gillar hur de böcker jag har läst av hennes sätter barnen i centrum.
Bauer har också en styrka i sin beskrivning av det lilla samhället, av arbetslöshetens och fattigdomens fula sidor och miljöerna (det gråa, regnet, leran) lägger stämningen i boken. Det är alldeles säkert mycket vackert i det lilla samhället vid kusten men också en krävande miljö som ställer hårda villkor på befolkningen.
Själva kriminalhistorien är otäck och trovärdig Det här med trovärdigheten är enligt mig, ett stort problem i många deckare. För att göra en historia spännande så kryddar författare ofta till det med saker som gör att jag som läsare kanske tycker det är spännande men som gör den otrolig - jag får inte känslan av att detta faktiskt skulle kunna hända. Med Bauer är det tvärtom, det här är något som skulle kunna hända (och som händer) och just därför blir det väldigt, väldigt otäckt.
Och Walunds uppläsning är så himla bra, han tar andan ur mig vissa gånger i boken. Jag liksom stannar upp och måste vara helt stilla när jag lyssnar. Särskilt slutet av boken är sjukt spännande och Walund bidrar till det med sin läsning. Han anpassar rösten och temot till bokens röst och tempo.
Tänk förbi bokens tråkiga titel och läs! Själv lovar jag härmed att läsa alla Belinda Bauers böcker!
Boken ges ut av Modernista, ljudboken av Bokförlaget HörOpp och kan köpas på Adlibris och Bokus
Andra som bloggat om boken är Bokhora, och dagarna går och Snowflakes in rain
Kommentarer
Kram Cissi