Jag har blivit bättre på att ge upp böcker som inte ger mig något och inte envist fortsätta och traggla och läsa. Det finns alltför många böcker som jag ännu inte läst och det är bara att inse att jag inte kommer att hinna med alla under min livstid. Jag började läsa Varg Gyllanders Det som vilar på botten och läste mer än halva boken innan jag bestämde mig för att sluta. Boken är välskriven vilket väl var det som gjorde att jag ändå läste så pass mycket. MEN ack så tråkig! När jag erkände för mig själv att det inte intresserade mig vem som är mördaren (för det är en deckare) så var beslutet ganska enkelt. Jag stängde igen den och kommer inte att öppna den igen!
Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarna med fni
Kommentarer