Jag lyssnade på Rosieeffekten i början på december förra året men har den ändå rätt färskt i minnet, kanske beror det på att jag "känner" huvudpersonerna sedan tidigare. Rosieeffekten är nämligen uppföljaren till boken Project Rosie som jag har skrivit om här.
Don Tillman och Rosie har gift sig, flyttat till New York och väntar barn. Det betyder alltså stora förändringar för Don (och Rosie förstås men hon har lättare att anpassa sig) som har någon form av diagnos inom autismspektrat. Don går helt upp i graviditeten på sitt alldeles speciella sätt. Han läser på, han gör diagram, designar barnvagn, ska kontrollera vad Rosie äter etc. Inte ett särskilt vinnande koncept för deras förhållande. Dessutom kommer hans kompis, den notoriskt otrogne och numera separerade psykologiprofessorn , från australien och flyttar in i deras minimala lägenhet.
Boken är precis så gullig och dråplig som första boken men någonting skaver. Jag vet inte om det beror på att jag är mindre accepterande gentemot Don den här gången eller om det blir för mycket upprepande och fokus på alla hans ritualer och ovanor. Jag sympatiserar med den gravida Rosie och känner hennes uppgivenhet när hon inte får det stöd som hon behöver från sin partner.
När jag lyssnat färdigt på boken så gav jag den inte så bra betyg (tre av fem stjärnor på Storytel) men så här i efterhand så har jag tänkt om. Jag har kommit tillbaka till boken i tanken flera gånger efter att jag lyssnat på den och det betyder ju att författaren har lyckats att sätta ett avtryck. Den har också en svärta och ett djup som Project Rosie inte hade vilket gör den mer dynamisk.
Boken ges ut av Bokförlaget Forum och kan köpas på Adlibris och Bokus.
Andra som bloggat om boken är Bokblomma, Böcker i örat och Emilias bokstäver
Don Tillman och Rosie har gift sig, flyttat till New York och väntar barn. Det betyder alltså stora förändringar för Don (och Rosie förstås men hon har lättare att anpassa sig) som har någon form av diagnos inom autismspektrat. Don går helt upp i graviditeten på sitt alldeles speciella sätt. Han läser på, han gör diagram, designar barnvagn, ska kontrollera vad Rosie äter etc. Inte ett särskilt vinnande koncept för deras förhållande. Dessutom kommer hans kompis, den notoriskt otrogne och numera separerade psykologiprofessorn , från australien och flyttar in i deras minimala lägenhet.
Boken är precis så gullig och dråplig som första boken men någonting skaver. Jag vet inte om det beror på att jag är mindre accepterande gentemot Don den här gången eller om det blir för mycket upprepande och fokus på alla hans ritualer och ovanor. Jag sympatiserar med den gravida Rosie och känner hennes uppgivenhet när hon inte får det stöd som hon behöver från sin partner.
När jag lyssnat färdigt på boken så gav jag den inte så bra betyg (tre av fem stjärnor på Storytel) men så här i efterhand så har jag tänkt om. Jag har kommit tillbaka till boken i tanken flera gånger efter att jag lyssnat på den och det betyder ju att författaren har lyckats att sätta ett avtryck. Den har också en svärta och ett djup som Project Rosie inte hade vilket gör den mer dynamisk.
Boken ges ut av Bokförlaget Forum och kan köpas på Adlibris och Bokus.
Andra som bloggat om boken är Bokblomma, Böcker i örat och Emilias bokstäver
Kommentarer