Svenska kulter är en samling skräcknoveller och Anders Fagers debut. Den har höjts till skyarna och eftersom författaren tydligt har ispirerats av H.P. Lovecraft trodde jag att jag skulle älska den här boken. Men jag gick inte igång på den lika mycket som jag trodde. Kanske hade jag för höga förväntningar, kanske läste jag den vid fel tillfälle...
Nog om det, det jag gillar med novellerna är att de utspelar sig i nutid och från början tycks allt normalt. Tjejerna som äger dansgolvet, invandrarkillarna från Rosengård som gör en bilresa genom europa för att hämta sin mormor, det nyrika paret med relationsproblem och den smågalna konstnären. En bit in i novellerna inser man dock att tjejerna äger dansgolvet för att alla är rädda för dem och när de letar efter kött så innebär det något helt annat än ett engångsligg. Killarna på bilresan är uppenbarligen inte mänskliga fast de försöker uppträda som det och mormor inte alls den väna lilla varelse man först trodde. Så fortsätter det och man vet faktiskt inte hur det ska sluta. Likt John Ajvide Lindqvist skildrar han de tunna pappersväggarna mellan verklighet och galen skräckvärld fylld av monster, tentakler, illaluktande blobbar och andra hemskheter.
Jag gillar även att han har "slängt in" fyra fragment. Korta ögonblickshistorier.
Det jag inte gillar är att man kastas in i något och inte får veta allt, som läsare lämnas man med flera frågor. Jag tänker särskilt på novellerna Mormors resa och Lyckliga för evigt på Östermalm, här finns det material för längre berättelser och jag hade önskat få höra mer. Mer bakgrund, komma närmare karaktärerna och mer substans. De var mina favoriter. Novellerna Den brutne mannens önskan (den enda som utspelar sig i dåtid) och Fröken Witts stora konstverk gav mig överhuvustaget inte någonting och jag hade nog kunnat hoppa dem. Novellen om tjejerna - Furierna från Borås- är den enda som, för mig, håller helt som novell. Den har dessutom en helt underbar titel.
Fager har ett bra och intressant språk, uppenbarligen en mängd bra historier i huvudet och jag hoppas att han kommer ut med en roman i framtiden, den skulle jag definitivt läsa. Överhuvudtaget känner jag mig ambivalent till den här boken, det fanns mycket som tilltalade mig men även en del som jag inte tyckte var så bra. Jag älskar skräck och Fager är en mycket bra skräckförfattare, men jag önskar mig som sagt mer.
Pocketvarianten av boken ges ut av Månpocket och kan köpas på Bokus och Adlibris
Andra som bloggat om boken är Bokhora, Fiktiviteter och Pocketlover
Nog om det, det jag gillar med novellerna är att de utspelar sig i nutid och från början tycks allt normalt. Tjejerna som äger dansgolvet, invandrarkillarna från Rosengård som gör en bilresa genom europa för att hämta sin mormor, det nyrika paret med relationsproblem och den smågalna konstnären. En bit in i novellerna inser man dock att tjejerna äger dansgolvet för att alla är rädda för dem och när de letar efter kött så innebär det något helt annat än ett engångsligg. Killarna på bilresan är uppenbarligen inte mänskliga fast de försöker uppträda som det och mormor inte alls den väna lilla varelse man först trodde. Så fortsätter det och man vet faktiskt inte hur det ska sluta. Likt John Ajvide Lindqvist skildrar han de tunna pappersväggarna mellan verklighet och galen skräckvärld fylld av monster, tentakler, illaluktande blobbar och andra hemskheter.
Jag gillar även att han har "slängt in" fyra fragment. Korta ögonblickshistorier.
Det jag inte gillar är att man kastas in i något och inte får veta allt, som läsare lämnas man med flera frågor. Jag tänker särskilt på novellerna Mormors resa och Lyckliga för evigt på Östermalm, här finns det material för längre berättelser och jag hade önskat få höra mer. Mer bakgrund, komma närmare karaktärerna och mer substans. De var mina favoriter. Novellerna Den brutne mannens önskan (den enda som utspelar sig i dåtid) och Fröken Witts stora konstverk gav mig överhuvustaget inte någonting och jag hade nog kunnat hoppa dem. Novellen om tjejerna - Furierna från Borås- är den enda som, för mig, håller helt som novell. Den har dessutom en helt underbar titel.
Fager har ett bra och intressant språk, uppenbarligen en mängd bra historier i huvudet och jag hoppas att han kommer ut med en roman i framtiden, den skulle jag definitivt läsa. Överhuvudtaget känner jag mig ambivalent till den här boken, det fanns mycket som tilltalade mig men även en del som jag inte tyckte var så bra. Jag älskar skräck och Fager är en mycket bra skräckförfattare, men jag önskar mig som sagt mer.
Pocketvarianten av boken ges ut av Månpocket och kan köpas på Bokus och Adlibris
Andra som bloggat om boken är Bokhora, Fiktiviteter och Pocketlover
Kommentarer