En smakebit på søndag (eller läs för Guds skull denna bok!)

Dags för söndagstraditionen att delta i den norska bokbloggen Flukten från virkelighetens "utmaning" att dela med sig av ett smakprov från boken man för tillfället läser.

Jag håller för fullt på med en omläsning av den fullkomligt underbara boken Andarnas hus författad av Isabel Allende. Har ni inte läst den så gör för Guds skull det!!! 

Jag läste den för första gången nån gång i början av 90-talet och förtrollades totalt. Det är en sån där bok som jag har tänkt på med jämna mellanrum under åren och som haft ett litet skimmer runt sig. Jag var lite rädd när jag började omläsningen att jag skulle tycka annorlunda, att den inte skulle vara lika bra längre, men jag hade inte behövt oroa mig. Visst läser jag den med ett annat persektiv idag, inte så konstigt eftersom jag blivit äldre, upplevt en massa saker och utvecklats som människa, men den är fortfarande underbar. Jag har ungefär hundra sidor kvar och det känns lite ledsamt att jag snart ska lämna den. Kommer att skriva mer om den när jag läst ut den, så håll utkik.

Nu ett litet smakprov från sid 355:

Den enda i huset som inte tappade fattning var hon, tack vare sin träning i att uthärda smärta, och tack vare att hennes mormor ofta hade förklarat omständigheterna och ansträngningarna som omgav döden

- Alldeles som när vi kommer till världen är vi rädda för det okända när vi ska dö. Men rädslan är någonting inuti oss som inte har med verkligheten att göra. Att dö är som att födas: bara en förändring, hade Clara sagt.