Jag gillar verkligen Grebe och Träffs böcker. De innehåller spännande, ganska klassiska deckarhistorier samtidigt som de har rätt ovanliga huvudkaraktärer. Aina och Siri driver tilsammans med Sven en egen psykoterapimottagning. I receptionen jobbar Marianne som blivit personlighetsförändrad efter en olycka, att ha henne tillbaka i arbete är ibland rätt påfrestande för de tre psykologerna. De är alla väldigt olika personer och samspelet dem emellan är inte helt enkelt.
Som läsare har jag svårt att veta vad jag egentligen känner för Siri som i alla böcker varit upptagen med att hantera sin sorg efter Stefan. I sin sorg och depression har hon varit (och är) självupptagen och egoistisk, ibland tänker hon till och inser att hon inte är centrum i universum. Samtidigt som hon är skör så är hon stark och envis. Jag beundrar att hon bor kvar i det lilla ensliga huset, att hon vill ta hand om sig själv, att hon orkar koncentrera sig på jobbet. När jag tänker efter så skulle jag nog gilla att ha henne som kompis. Det är kanske denna dubbelhet som gör henne mer trovärdig och verklig, för vi människor är ju precis så komplexa och inte alltid så lätta att tycka om.
Språket är kortfattat och grovhugget, poetiskt och vackert. Jag kan absolut inte urskilja vem av de två systrarna som har skrivit vilket avsnitt i boken. Det flyter på bra och historien har hela tiden ett driv framåt. Samtidigt så är det en eftertänksam bok, en bok som mår bra av att man som läsare ibland stannar upp och funderar lite på livet, relationer och annat. Jag rekommenderar den verkligen!
Boken ges ut av Wahlström & Widstrand och kan köpas på Bokus och Adlibris
Andra som bloggat om boken är Bokbrus, Deckarhuset och Klok som en bok
Kommentarer