Fortsätt till huvudinnehåll

Adonis - Jens Liljestrand

Adonis av Jens Liljestrand handlar om sju stycken män som sjungit i en sånggrupp i Lund tillsammans. Nästan 20 år senare så återsamlas de igen i en av männens stuga för en helg fylld av minnen och sång. En av medlemmarna är död och en annan inte bjuden, annars är de alla där. Det är en rätt omaka samling människor och det är inte direkt helt smärtfritt att ses igen. Många jobbiga minnen väcks till liv och det är lätt att falla tillbaka i gamla mönster.

Varje kapitel har en av sånggruppens medlemmar som huvudperson, även en tjej som är kompis med killarna får ett kapitel. Författaren pendlar mellan nutid och dåtid och långsamt växer en ganska obehaglig bild av det traditionella studentlivet, manskörer och baler fram. Varje kapitel har också en musikalisk titel. Överhuvudtaget används mycket musikalisk terminologi för att åskådligöra känslor och händelser. Det är alldeles säkert väldigt snyggt gjort av författaren, men för mig som inte är kunnig i terminologin så blir det besvärligt och innebär förmodligen att jag missar en del i symboliken.

All denna sång blir rätt tjatig och jag har svårt att smälta att en del studenter levde som de här killarna på 1990-talet, det känns väldigt gammelmodigt. Jag pluggade själv i Uppsala på 90-talet och visst fanns det kvar många gamla traditioner, men jag var inte i närheten av ett sådant studentliv som beskrivs i boken. Att det i alla möjliga sammanhang  käckt ska stämmas upp till sång och att karaktärerna i boken tycker att de är coola killar när de gör det blir fjantigt och faktiskt lite pinsamt...Svårt att relatera helt enkelt.

Det är en mörk och obehaglig berättelse om sju män som, trots att de upprepade gånger i texten tänker att de älskar sina sjungande kompisar väldigt mycket, ger läsaren känslan av att verkligen avskyr varandra och sig själva. Boken är mycket välskriven och jag förstår varför den fått så många positiva omdömen. Jag föll däremot inte för den, inte alls en bok i min smak. En av karaktärerna i boken beskriver det bra när hon reflekterar så här
Det är ett evigt, klaustrofobiskt kretslopp av män. En liten, sluten värld befolkad av män som måste tröstas, män som måste beundras. Män som kränker med ena handen och bekräftar med den andra.
 
Boken ges ut av Ordfront förlag och kan köpas på Adlibris och Bokus

Andra som bloggat om boken är Lars Anders Johansson, Bokhora och Annika Koldenius



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarn...

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kom...

Vad är egentligen en spänningsroman?

Hur definierar ni en spänningsroman? Är det en slasktitel på en svårbestämbar genre eller..? Det är många böcker som har den benämningen på omslaget och jag har väl inte direkt reflekterat över det tidigare. Spontant har jag tänkt att en spänningsroman är en lite mer fartfylld deckare/kriminalroman. Alltså, det ska vara action och någon slags kriminell twist, gärna en mordgåta. Jag börjar inse att jag har fel... Frågan väcktes hos mig när jag valde att läsa Uppkomlingen  av Tomas Blom. Jag valde den just för att det stod "Historisk spänningsroman" på omslaget och jag kände mig sugen på en thriller i historisk miljö. Ack så jag misstog mig... Nu är det ju så att jag inte recenserat boken ännu, har inte ens läst ut den än, men jag kan säga så mycket som att den inte alls är vad jag trodde att den skulle vara. Visst den är spännande ibland, men inte "thrillerspännande" om ni fattar hur jag menar... Har googlat ordet "Spänningsroman" för att hitta någon ...