Det är ett tag sedan jag läste ut Kate Mortons bok Den gömda trädgården, en omtalad bok här i bokbloggosfären. Höjd till skyarna av diverse bloggare som jag följer. Med tanke på vad jag skrev i ett tidigare inlägg om det här med förväntningar och att inte tycka som andra så började jag läsa lite med känslan "vi får se hur det här blir då..."
Jag sluter mig till hyllningskören. Jag älskade den här boken. Historien utspelar i olika tidsepoker. Den börjar 1913 då en femårig flicka hittas ensam och övergiven på ett passagerarfartyg i Australien. Hon tas om hand av en man som arbetar vid hamnen där fartyget anländer. Med sig har hon en koffert med bland annat en fint illustrerad sagobok och minnet av en kvinna som hon kallade för sagoberätterskan. Flickan vägrar att berätta vad hon heter så hennes nya familj kallar henne för Nell.
År 1975 så åker hon till England för att försöka ta reda på sitt ursprung. Ledtrådarna tar henne tillslut till Herrgården Blackhurst Manor i Cornwall. Herrgården är numera ombyggd till hotell och Nell köper en liten stuga som tillhör egendomen. Hon håller köpet av stugan och sina efterforskningar hemlig för sin familj. När hon dör så testamenterar hon allt till sitt barnbarn Cassandra som väljer att följa mormodern i fotspåren och åka till England för att söka sitt förflutna.
Titeln på boken syftar till Frances Hodgson-Burnetts barnklassiker Den hemliga trädgården, en av min barndoms favoritböcker. I boken dyker författaren upp och inspireras av omgivningarna i Blackhurst Manor till att skriva sin bok. Det finns med andra ord vissa beröringspunkter och just detta är ett grepp som tilltalar mig mycket. Överhuvudtaget så känns den här boken som just en sådan bok som jag älskade när jag var liten fast skriven för vuxna om ni förstår hur jag menar...
Den har ett stort mysterium att lösa, sakta men säkert får vi ledtråd efter ledtråd men längs vägen även fler frågor. Miljön är romantisk och inkluderar såväl smutsig fattigdom till snuskig rikedom, elaka styvföräldrar, familjehemligheter, utanförskap, "att hitta hem", kärlek, vänskap och mycket mer! Att berättelsen hoppar mellan årtal och miljöer ställer inte till det för mig. Jag tycker att det är spännande hur pusselbitarna sakta mejslas ut.
Det här är en bok att sjunka in och förlora sig i. Den är både hoppfull och sorglig på samma gång. När jag vänt sista bladet så låg jag kvar en stund i sängen med en förtvivlad känsla och innan jag kunde somna var jag tvungen att gå och krama om mitt sovande barn. Han råkar vara fem år gammal, precis samma ålder som Nell var när hon ensam åkte från England till Australien... Boken lyckades med andra ord väcka känslor hos mig och lämnade mig på inget sätt oberörd. det här är en bok som kommer att leva kvar hos mig länge.
Boken ges ut av Månpocket och kan köpas på Adlibris och Bokus
Andra som bloggat om boken är En bok om dagen, Lingonhjärta och Ciccis bokblogg
Kommentarer
Boken är underbart fängslande.
Ha en fin dag! :)