
Kapitlen är korta men innehåller samtidigt oerhört mycket information, svindlande många namn på plaster och människor. Jag hade fått mycket mer ut av boken om författaren hade broderat ut och fördjupat sig mer. Det finns en hel del spännande kuriosa som till exempel förklaringen varför fotbollslaget Boca Junior spelar i svenska färger och en resa till Evert Taubes Samborombon. Problemet är att det inte blir mer än kuriosa.
Boken väckte gamla minnen till liv. 1992 var jag i Brasilien och besökte då bland annat en by som grundats av tyska utvandrare. Där pratade flera människor fortfarande gammeltyska och berättade att inte långt därifrån så låg en by där det fortfarande pratades svenska. Tyvärr gavs det aldrig möjlighet att besöka den, men det vore ju underbart roligt att få göra någon gång. Jag minns också att de drack mycket Maté, ett slags te gjort av växten yerba, och att jag köpte en kalebass till min pappa. Strax efter att jag läste boken så hittade jag Maté på Bokcaféet Pilgatan här i Umeå och köpte såklart en påse till föräldrarna.
Det är inte länge sedan jag läste ut Den falske ingenjören men ändå minns jag inte mycket av den. För många korta osammanhängande berättelser helt enkelt. Vad den gav var ändå en känsla för svenskättlingarna i Argentina och en lust att åka dit!
Boken ges ut av Massolit förlag och kan köpas på Adlibris och Bokus
Kommentarer