När jag var barn så slukade jag inte bara böcker utan även serietidningar. Det var allt från Katten Gustav till Agent X9. Det hände nog ända upp till 20-årsåldern att jag gick och köpte mig en serietidning för att läsa. Av någon anledning - som jag inte riktigt kan sätta fingret på - så slutade jag med det. Enda gångerna jag nu läser serier är i väntrum, dagstidningarnas seriestrippar och någon enstaka Bamsetidning för sonen. Av en händelse stötte jag så på Janne Karlssons Frälsaren. Så här säger Janne själv:
Detta är en serie om utanförskap, missbruk och vanmakt. Frälsaren är en synnerligen otrevlig figur som fäktar likt en psykotisk Don Quijote mot samhällsfenomen, kändisar och "svenssonhet". Dock har han ett hjärta också. Fast det är lite svårt att hitta det ibland.Och jag kan verkligen skriva under på det! Ni vet det här man ibland hör från kvinnor vars män slår dem, eller för den delen från andra offer: "men han är ju snäll, egentligen", lite så är det med Frälsaren. Han får mig att fnissa, äcklas, förfasas och ibland till och med nicka lite igenkännande. Arbetsförmedlingen blir till Ansiktsförmedligen med ett "Egyptiskt öga" som logga, han saknar totalt social kompetens och värnar om sitt alkoholmissbruk. Teckningarna är råa och oförfinade, något annat skulle förmodligen inte passa Frälsaren.
Blir du nyfiken? Då tycker jag att du ska köpa fanzinet som kostar en ynka 50-lapp. Beställer den gör du på Svenskapache
Kommentarer