Fortsätt till huvudinnehåll

Låt mig ta din hand - Tove Alsterdal

Det var ett tag sedan jag senaste läste en bok av Tove Alsterdal och jag kände att det var dags nu att återuppliva den bekantskapen. Valet av bok föll på Låt mig ta din hand.

Handling (förlagets text):

Natten mot valborgsmässoafton störtar Charlie Eriksson ner från en balkong på elfte våningen i Jakobsberg. Bakom sig lämnar hon ett liv av droger, kaos och ouppfyllda drömmar. Polisen avskriver dödsfallet som självmord. Samma natt vandrar Riddarn genom Jakobergs centrum, en tilltufsad man som hävdar att Olof Palme fortfarande lever. Han ser Charlie komma ut från en nattklubb tillsammans med en man som beter sig hotfullt - men vem skulle bry sig om det vittnet?

Helene har lämnat förorten. Hon har suddat ut sin bakgrund och brutit med familjen: en mamma som övergav dem, en pappa som drack, och syrran som inte kunde skilja på verklighet och fantasi. Men vem var hennes syster Charlie egentligen? Tog hon verkligen livet av sig? Och vad gjorde hon i Buenos Aires fyra veckor före sin död? Det visar sig att Charlie hade kommit ödesdigra hemligheter farligt nära. Spåren leder tillbaka till 1970-talet när deras mamma förälskade sig i en argentinsk flykting och försvann.

Mitt omdöme:

Jag har tyckt väldigt bra om tidigare böcker jag har läst av Alsterdal, den här var ok...tillräckligt bra för att jag skulle stanna kvar men ändå lite tunn. Själva historien är intressant även om den ibland känns väl långsökt. Den kommer in på spännande teman som familjerelationer, missbruk, psykisk ohälsa, flyktingspionage och familjehemligheter. Själva mysteriet med den försvunna mamman och det misstänkta dödsfallet väcker även det mitt intresse för boken. Den utspelar sig i dåtid och (mest) nutid, ett upplägg som jag i vanliga fall gillar. Detta att få små ögonblicksbilder och ledtrådar från dåtid som långsamt förklara det som utspelar sig i nuet.

Ändå så fastnar jag inte riktigt för boken och det har med karaktärerna att göra. Alsterdal lyckas inte få mig att fastna för dem. Jag förstår mig inte på Helene och tycker att inte att det tillför berättelsen något att hon hemlighåller så mycket för sin man, tvärtom så stör det mig och även om det ges en förklaring till varför så tycker jag inte att den håller. Charlie fastnar jag inte heller för och jag hade gärna hört hennes röst. Och så här är det med alla karaktärer, antingen så känns de för ytliga eller så förstår jag inte vad de gör i berättelsen. Synd på en så bra historia.

Boken ges ut av Lind co och kan köpas här och här.

Andra som bloggat om boken är Lottens bokblogg, Johannas deckarhörna (som inte alls håller med mig om karaktärerna...) och Kulturbloggen.




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarn...

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kom...

Vad är egentligen en spänningsroman?

Hur definierar ni en spänningsroman? Är det en slasktitel på en svårbestämbar genre eller..? Det är många böcker som har den benämningen på omslaget och jag har väl inte direkt reflekterat över det tidigare. Spontant har jag tänkt att en spänningsroman är en lite mer fartfylld deckare/kriminalroman. Alltså, det ska vara action och någon slags kriminell twist, gärna en mordgåta. Jag börjar inse att jag har fel... Frågan väcktes hos mig när jag valde att läsa Uppkomlingen  av Tomas Blom. Jag valde den just för att det stod "Historisk spänningsroman" på omslaget och jag kände mig sugen på en thriller i historisk miljö. Ack så jag misstog mig... Nu är det ju så att jag inte recenserat boken ännu, har inte ens läst ut den än, men jag kan säga så mycket som att den inte alls är vad jag trodde att den skulle vara. Visst den är spännande ibland, men inte "thrillerspännande" om ni fattar hur jag menar... Har googlat ordet "Spänningsroman" för att hitta någon ...