För ett par år sedan så lyssnade jag på Flyga drake av Khaled Hosseini, en bok som jag fortfarande återkommer till i tankarna med jämna mellanrum. En oerhört gripande berättelse som likt hans senaste bok Och bergen svarade sträcker sig över flera generationer.
Och bergen svarade är mer lågmäld, mindre som en käftsmäll och mer som ett ihållande magont. När Abdollahs lillasyster Pari är tre år gammal så säljer deras far henne till ett rikt par som inte själva har fått några barn. Abdollah och Pari har fram till dess mer eller mindre suttit ihop. Mamman är död och det är Abdullah som vaggat lillasystern om natten,som gett henne mat, bytt blöja och lekt med henne. Den grymma separationen och pappans kval är skildrade med en träffsäkerhet som till viss del gör att jag nästan vill lägga ifrån mig boken en stund. Oerhört bra skrivet.
Det här med förväntningar på en bok är sällan bra, inte heller när man tror att en bok ska vara på ett visst sätt. Jag trodde att jag som läsare skulle få följa de här två människoödena på nära håll, att de ständigt skulle vara uppslukade av att hitta varandra. Det Hosseini levererar är i stället en släkthistoria där syskonens påtvingade separation är en del, en del som vi får återkomma till med jämna mellanrum och som löper som en röd tråd genom hela boken. Den skildrar inte heller samhället i Afghanistan med samma intensitet som Flyga drake, är inte en kommentar till samtiden på samma sätt. Och bergen svarade är första och främst en släktsaga som tar oss från den afghanska landsbygden, till Kabul, Paris och USA. En bit in i boken, när jag har förstått vilken typ av bok jag läser, så ställer jag om hjärnan och tar den till mig.
Jag tyckte bra om den här boken. Det är fascinerande att få göra nedslag i människors liv och närgånget få följa med dem under en period i deras liv. Det blir som pusselbitar i ett pussel man som läsare får lägga själv. Khaled Hosseini är definitivt en människokännare och skildrar trovärdigt de olika karaktärerna, i olika åldrar och livssituationer. Det finns en karaktär i boken vars närvaro, eller rättare det stora sagt utrymmet han ges, som jag har svårt att förstå. Det är den grekiske plastikkirurgen som bosätter sig i Kabul och arbetar för en hjälporganisation. Hans närvaro i boken förstår jag men som sagt inte att vi får veta så mycket om honom, hans liv i Grekland och hans barndomsvän. Det är intressant i sig (och kanske stoftet till en egen bok) men jag tycker inte att den tillför berättelsen så mycket och dessutom så lämnas hans historia ofärdig på något sätt.
Sedan har jag ju också lite synpunkter om översättningen - det kan ni läsa om här (läs också kommentarerna!). Tyckte i allmänhet att den var lite slarvigt översatt med amerikanska uttyck som försvenskats osv
Jag rekommenderar verkligen den här boken och jag föreslår att du läser den långsamt och med eftertanke.
Boken ges ut av Wahlström & Widstrand och kan köpas på Adlibris och Bokus
Andra som bloggat om boken är hyllan, Books ABC och Bokmania
Och bergen svarade är mer lågmäld, mindre som en käftsmäll och mer som ett ihållande magont. När Abdollahs lillasyster Pari är tre år gammal så säljer deras far henne till ett rikt par som inte själva har fått några barn. Abdollah och Pari har fram till dess mer eller mindre suttit ihop. Mamman är död och det är Abdullah som vaggat lillasystern om natten,som gett henne mat, bytt blöja och lekt med henne. Den grymma separationen och pappans kval är skildrade med en träffsäkerhet som till viss del gör att jag nästan vill lägga ifrån mig boken en stund. Oerhört bra skrivet.
Det här med förväntningar på en bok är sällan bra, inte heller när man tror att en bok ska vara på ett visst sätt. Jag trodde att jag som läsare skulle få följa de här två människoödena på nära håll, att de ständigt skulle vara uppslukade av att hitta varandra. Det Hosseini levererar är i stället en släkthistoria där syskonens påtvingade separation är en del, en del som vi får återkomma till med jämna mellanrum och som löper som en röd tråd genom hela boken. Den skildrar inte heller samhället i Afghanistan med samma intensitet som Flyga drake, är inte en kommentar till samtiden på samma sätt. Och bergen svarade är första och främst en släktsaga som tar oss från den afghanska landsbygden, till Kabul, Paris och USA. En bit in i boken, när jag har förstått vilken typ av bok jag läser, så ställer jag om hjärnan och tar den till mig.
Jag tyckte bra om den här boken. Det är fascinerande att få göra nedslag i människors liv och närgånget få följa med dem under en period i deras liv. Det blir som pusselbitar i ett pussel man som läsare får lägga själv. Khaled Hosseini är definitivt en människokännare och skildrar trovärdigt de olika karaktärerna, i olika åldrar och livssituationer. Det finns en karaktär i boken vars närvaro, eller rättare det stora sagt utrymmet han ges, som jag har svårt att förstå. Det är den grekiske plastikkirurgen som bosätter sig i Kabul och arbetar för en hjälporganisation. Hans närvaro i boken förstår jag men som sagt inte att vi får veta så mycket om honom, hans liv i Grekland och hans barndomsvän. Det är intressant i sig (och kanske stoftet till en egen bok) men jag tycker inte att den tillför berättelsen så mycket och dessutom så lämnas hans historia ofärdig på något sätt.
Sedan har jag ju också lite synpunkter om översättningen - det kan ni läsa om här (läs också kommentarerna!). Tyckte i allmänhet att den var lite slarvigt översatt med amerikanska uttyck som försvenskats osv
Jag rekommenderar verkligen den här boken och jag föreslår att du läser den långsamt och med eftertanke.
Boken ges ut av Wahlström & Widstrand och kan köpas på Adlibris och Bokus
Andra som bloggat om boken är hyllan, Books ABC och Bokmania
Kommentarer
Förstår att detta kan misstolkas, men vad jag menar är att ju snabbare jag köper den desto tidigare kommer den att bli läst :)