Jag hade så stora förhoppningar på den här tidsskriften/novellsamlingen med texter av författare som Sara Stridsberg, Stephen King, Hilary Mantel och Johan Theorin. Eftersom jag inte bor i Stockholm så är det inte så ofta jag lyckas ta mig till releasefester, bloggfrukostar och liknande evenemang men jag råkade befinna mig i huvudstaden när det var releasefest för Granta #4. Jonas Karlsson, Åsa Lindeborg och Johanna Koljonen läste stycken ur tre av novellerna. Det var bra! Det var i Halloweentider och titeln på numret är Spöken. Jag tror att det var där det gick lite fel för mig. När jag började läsa var jag nämligen övertygad om att det var mer eller mindre traditionella spökhistorier och skräck jag skulle möta i texterna.
Det finns en del sådant men först och främst rör det sig om andra slags spöken; minnen, ensamhet, längtan efter en försvunnen värld, historia. Det här med förväntningar är en lustig företeelse. Jag blev besviken över att det inte var "riktiga" spöken jag fick läsa om och därför så tog jag inte till mig novellerna helt och hållet. Jag bara väntade på att något skulle hända, på att "nu blir det snart läskigt" - ja ni förstår. I stället för att läsa med koncentration på texten. Det var ett bra tag sedan jag läste den här, för länge sedan för att jag ska kunna gå djupare och prata mer detaljerat om de olika novellerna. En novell ska jag dock nämna särskilt, nämligen Spökarter av Robert McFarlane. Den handlade inte (som jag trodde attd en skulle göra) om olika typer av spöken utan om en man som lever kvar i det förgågna och vägrar att moderniseras. Varför jag vill nämna den extra är tack vare de fina bilderna som illustrerar novellen. Jag önskar mer bilder i vuxenlitteraturen!
Jag kan bara säga så här: de allra flesta av novellerna var välskrivna och intressanta. Luras inte av titeln spöken, förstå att det som spökar kan vara annat än andeväsen så är jag övertygad om att du kommer att få en bättre läsupplevelse än vad jag hade.
Granta ges ut av Albert Bonniers förlag och kan köpas på Adlibris och Bokus
Det finns en del sådant men först och främst rör det sig om andra slags spöken; minnen, ensamhet, längtan efter en försvunnen värld, historia. Det här med förväntningar är en lustig företeelse. Jag blev besviken över att det inte var "riktiga" spöken jag fick läsa om och därför så tog jag inte till mig novellerna helt och hållet. Jag bara väntade på att något skulle hända, på att "nu blir det snart läskigt" - ja ni förstår. I stället för att läsa med koncentration på texten. Det var ett bra tag sedan jag läste den här, för länge sedan för att jag ska kunna gå djupare och prata mer detaljerat om de olika novellerna. En novell ska jag dock nämna särskilt, nämligen Spökarter av Robert McFarlane. Den handlade inte (som jag trodde attd en skulle göra) om olika typer av spöken utan om en man som lever kvar i det förgågna och vägrar att moderniseras. Varför jag vill nämna den extra är tack vare de fina bilderna som illustrerar novellen. Jag önskar mer bilder i vuxenlitteraturen!
Jag kan bara säga så här: de allra flesta av novellerna var välskrivna och intressanta. Luras inte av titeln spöken, förstå att det som spökar kan vara annat än andeväsen så är jag övertygad om att du kommer att få en bättre läsupplevelse än vad jag hade.
Granta ges ut av Albert Bonniers förlag och kan köpas på Adlibris och Bokus
Kommentarer