Varför lät jag den här boken stå oläst i hyllan så länge egentligen - hade jag vetat det jag vet nu hade jag förmodligen läst den bums när jag fick den (= 2012!!!). Dessutom är det en riktigt sträckläsarbok. Jag läste hela på en dag, kunde inte lägga den ifrån mig!
Handling (text från baksidan av boken):
Det är farligt för småtjejer att irra omkring på egen hand, säger han som heter Clive. Vi har vissa problem med zombier, ifall du inte har märkt det.
De är inte så farliga, bara man kan hålla sig undan från deras tänder, säger Temple och rycker på axlarna.
Männen skrattar.
Sant, säger Clive. Vad har du gjort med handen?
Slagits, säger hon
Temple är en överlevare. Hon har levt hela sitt liv i en värld som har gått åt helvete - och hon klarar saker som ingen borde klara.
Först en liten varning till er som kanske inte är så vana vid zombielitteratur - det är våldsamt och äckligt. Bara Temples olika epitet på zombiesarna -"slempåsar", "köttsäckar" - säger en del... Temple är inte en vän liten tjej, hon slåss för att överleva och för att hämnas. Och boken är långt ifrån våldsglorifierande, det är fult och det gör ont.
När man kommer förbi det äckliga och våldsamma så är det en ömsint berättelse om en väldigt traumatiserad och ensam tjej som träder fram. En berättelse om en äkta överlevare.
Korta minnesbilder berättar att hon inte alltid har varit ensam. Att hon tidigare haft sällskap med och ansvar för en liten pojke som hette Malcolm, en liten pojke som hon bär en outhärdlig saknad efter. En saknad som gör att hon aldrig igen vill fästa sig så vid en annan människa. När jag läser om Temple, om människorna hon möter och om slemsäckarna så kan jag inte att låta bli att tänka på alla barn i Syrien och andra krigsdrabbade länder och mitt hjärta brister.
Alden Bell har lyckats med konststycket att skriva en otroligt spännande bok om zombies och en trasig värld och ändå lyckas säga någonting om vår samtid.
Boken ges ut av MIX Förlag och kan köpas på Adlibris och Bokus.
Andra som bloggat om boken är LitteraturMagazinet, hyllan och bokstugan
Handling (text från baksidan av boken):
Det är farligt för småtjejer att irra omkring på egen hand, säger han som heter Clive. Vi har vissa problem med zombier, ifall du inte har märkt det.
De är inte så farliga, bara man kan hålla sig undan från deras tänder, säger Temple och rycker på axlarna.
Männen skrattar.
Sant, säger Clive. Vad har du gjort med handen?
Slagits, säger hon
Temple är en överlevare. Hon har levt hela sitt liv i en värld som har gått åt helvete - och hon klarar saker som ingen borde klara.
Först en liten varning till er som kanske inte är så vana vid zombielitteratur - det är våldsamt och äckligt. Bara Temples olika epitet på zombiesarna -"slempåsar", "köttsäckar" - säger en del... Temple är inte en vän liten tjej, hon slåss för att överleva och för att hämnas. Och boken är långt ifrån våldsglorifierande, det är fult och det gör ont.
När man kommer förbi det äckliga och våldsamma så är det en ömsint berättelse om en väldigt traumatiserad och ensam tjej som träder fram. En berättelse om en äkta överlevare.
Korta minnesbilder berättar att hon inte alltid har varit ensam. Att hon tidigare haft sällskap med och ansvar för en liten pojke som hette Malcolm, en liten pojke som hon bär en outhärdlig saknad efter. En saknad som gör att hon aldrig igen vill fästa sig så vid en annan människa. När jag läser om Temple, om människorna hon möter och om slemsäckarna så kan jag inte att låta bli att tänka på alla barn i Syrien och andra krigsdrabbade länder och mitt hjärta brister.
Alden Bell har lyckats med konststycket att skriva en otroligt spännande bok om zombies och en trasig värld och ändå lyckas säga någonting om vår samtid.
Boken ges ut av MIX Förlag och kan köpas på Adlibris och Bokus.
Andra som bloggat om boken är LitteraturMagazinet, hyllan och bokstugan
Kommentarer