Handling (förlagets text):
Cass har det svårt efter kvällen när hon, mitt under ett skyfall, på en vindlande liten skogsväg såg bilen i skogen och kvinnan som satt i bilen. Kvinnan som blev dödad. Hon har försökt slå bort tankarna på brottet, för vad kunde hon egentligen ha gjort? Det är farligt att köra på den vägen under ett oväder. Hennes man skulle bli ursinnig om han fick veta att hon bröt sitt löfte att inte ta den genvägen hem. Och hon skulle antagligen själv ha blivit skada om hon hade stannat. Men sedan dess så har hon glömt så många saker: var hon ställde bilen, om hon tagit sina tabletter, koden till larmet i huset, varför hon beställde en barnvagn när hon inte har några barn.
Det enda hon inte kan glömma är kvinnan, kvinnan som hon kanske kunde ha räddat, och de fruktansvärda, tärande skuldkänslorna. Eller telefonsamtalen där ingen säger något eller känsla av att någon iakttar henne.
Mitt omdöme:
Det finns en hel del att diskutera kring den här boken men jag kan tyvärr inte skriva om det här utan att avslöja för mycket.
Cass och hennes man har ett bra äktenskap. De bor i ett fint hus som ligger lite avskilt ute på landet. Cass man jobbar men hon själv har sommarlov, hon jobbar som lärare, och sysselsätter sig med att pyssla i trädgården och luncha med kompisar. Det enda som saknas är ett barn.
Boken tar sin början med att Cass åker på fest, hennes man stannar hemma på grund av migrän. Innan hon åker så ber han henne ta den längre vägen hem eftersom det kommer att bli oväder på kvällen. Cass följer inte det rådet utan genar genom skogen. Vid en rastplats så står en bil parkerad och Cass stannar till för att se om kvinnan som sitter i bilen behöver hjälp. Hon parkerar framför den andra bilen men klvier inte ut. Det gör inte den andra kvinnan heler och Cass antar då att hon inte behöver hjälp. Morgonen etfer vaknar hon till nyheterna om att en kvinna hittats brutalt mördad och det visar sig vara kvinnan i bilen. Cass blir otroligt starkt påverkad av det hela. Hon berättar inte för någon att hon sett kvinnan kvällen hon mördades utan går och bär på det själv. I samma veva så börjar hon bli väldigt glömsk. Hon blir rädd att hon, precis som sin mamma, drabbats av tidig demens. Det vill hon inte heller avslöja för någon. Hennes man vet inte ens om att hennes mamma blev dement som relativt ung. När det sedan börjar ringa i telefonen och ingen är där snär hon svarar så blir hon rädd att mördaren är ute efter henne.
Jag tycker att Paris stannar för länge i beskrivningarna av Cass förvirring och glömska. Tanken är förmodligen att läsaren ska dras in i samma osäkerhet som hon själv befinner sig i, känslan av att hålla på att bli galen, att inte veta vad som är verkligt och inte. Jag blir uttråkad och boken tappar sitt driv.
Även om det är författarens tanke att sanningen ska vara döljd i dunkel och avslöjas först i slutet av boken så förstår jag ganska snart huvuddragen i vad som händer vilket minskar spänningen.
Den här boken får samma betyg som den förra, helt ok men bjuder inte på några större överraskningar. Jag känner också att jag börjar bli leds på böcker som innehåller en skör, förvirrad kvinnlig huvudkaraktär som tvivlar på sig själv - varför finns det så få manliga sådana karaktärer?
Boken ges ut av Jentas och kan köpas på Adlibris och Bokus.
Andra som bloggat om boken är Jennies boklista och Rebecka Edgren Aldéns blogg.
Kommentarer