Fortsätt till huvudinnehåll

Veckorapport

Tur att jag haft 2 katter och 1 marsvin som sällskap
Den här veckan har varit en sådan där vecka som jag helst av allt skulle vilja ha ogjord!

I måndags släpade jag mig till jobbet trots att jag hade så ont i halsen att jag knappt kunde svälja, men skam den som ger sig...eller? Kändes inte det minsta bättre på tisdagen, istället så blev det bara värre och jag fick dessutom feber, så jag stannade hemma från jobbet. Hela den här veckan har jag bara orkat röra mig mellan sängen och soffan. Så trött har jag varit att jag inte ens har orkat läsa särskilt mycket - då kanske ni förstår läget!

Jag blir väldigt sällan sjuk och avskyr att känna mig kraftlös - det är först idag som orken har kommit tillbaka så pass att jag orkat läsa ordentligt (har läst ut Benrangel av Stephen King) och nu även orkar skriva lite. Kan säga att det var länge sedan som jag tittat så mycket på TV som jag har gjort den här veckan! Positivt i kråksången kan väl sägas att jag äntligen sett filmen Hungerspelen och Skumtimmen - vad jag tyckte om de kan ni läsa här på bloggen nästa vecka.

Det känns också surt att jag missade startskottet för Skräckfestivalen Horror and Art här i Umeå, hade så gärna velat gå och se zombiepjäsen Utbrott igår, men det fanns ingen chans att jag skulle orka mig ut bland folk... Tur att det är en sex veckor lång festival och att det finns annat spännande på programmet! Synd att jag är typ den enda skräckintresserade personen i min bekantskapskrets här i Umeå...

Kommentarer

Å jag blir också sådär när jag blir sjuk! Orkar inte ens hålla i en bok. :-( Hoppas du mår bättre nu. Den där festivalen verkar väldigt spännande!
Jo tack, mår bättre och visst låter festivalen spännande:)
Linnea sa…
Trist med feber och halsont! Låter inte alls kul!
Ska dock bli kul att läsa vad du tyckte om Skumtimmen. :) Jag gillade verkligen boken, men kände inte riktigt igen mig när jag såg filmen..

Populära inlägg i den här bloggen

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarn...

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kom...

Vad är egentligen en spänningsroman?

Hur definierar ni en spänningsroman? Är det en slasktitel på en svårbestämbar genre eller..? Det är många böcker som har den benämningen på omslaget och jag har väl inte direkt reflekterat över det tidigare. Spontant har jag tänkt att en spänningsroman är en lite mer fartfylld deckare/kriminalroman. Alltså, det ska vara action och någon slags kriminell twist, gärna en mordgåta. Jag börjar inse att jag har fel... Frågan väcktes hos mig när jag valde att läsa Uppkomlingen  av Tomas Blom. Jag valde den just för att det stod "Historisk spänningsroman" på omslaget och jag kände mig sugen på en thriller i historisk miljö. Ack så jag misstog mig... Nu är det ju så att jag inte recenserat boken ännu, har inte ens läst ut den än, men jag kan säga så mycket som att den inte alls är vad jag trodde att den skulle vara. Visst den är spännande ibland, men inte "thrillerspännande" om ni fattar hur jag menar... Har googlat ordet "Spänningsroman" för att hitta någon ...