Fortsätt till huvudinnehåll

Inga gudar jämte mig - Caroline Eriksson

Inga gudar jämte mig är andra boken i Caroline Erikssons serie Svenska Mord där hon undersöker och gör en skönlitterär tolkning av verkliga händelser. I den här boken tar hon upp det som kommit att kallas Silbodalsmorden. Den handlar om kyrkoherden Anders Lindbäck som mördade tre personer genom att blanda arsenik i nattvardsvinet och dessutom dömdes för mordförsök på ytterligare fyra personer.

Eriksson målar upp en fascinerande bild av Anders Lindbäck och vad han kan ha tänkts ha för motiv till morden. Lindbäck var gift och hade två barn med Charlotta men i hemmet finns även Johanna som levt med paret sedan de gifte sig. Anders och Johanna har en kärlekshistoria sedan innan han träffade Charlotta, men Charlotta var ett bättre parti och Anders är målmedveten med sitt liv och sin karriär. Han vägrar att riskera att på något sätt återfalla i den fattigdom han växte upp i. När han utnämns till kyrkoherde i Silbodal får han en stor och svår uppgift. Silbodal är en fattig socken och han är fast besluten att minska fattigdomen. Han blir även förskräckt och upprörd över att handlaren säljer alkhol till folk som i sin tur slösar de få pengar de har på det.. Redan från början tar han ett järngrepp om socknen och sin församling och driver igenom ett antal bestämmelser och förordningar för att bringa ordning. Makten och ansvaret som kommer med den tycks stiga honom till huvudet, göra honom paranoid och oberäknelig.

Precis som i Erikssons första bok Djävulen hjälpte mig så anpassar hon sitt språk efter tiden som boken utspelar sig i. Jag gillar det Dessutom är det skickligt att göra det och samtidigt få ett flyt i texten, vilket Eriksson har. Att författaren gjort grundlig research även till den här boken går inte att missa och hon får mig som läsare att verkligen tro på berättelsen som hon tecknar av Anders Lindbäck. Karaktärerna och den destruktiva miljö de lever i är trovärdiga. Som läsare får jag en förklaring till Lindbäcks handlingar när pusselbitarna i hans historia sakta men säkert läggs. Viktiga händelser som format honom berättas och skapar en slags förståelse. Författaren lägger dock inte lika mycket tid på de kvinnliga karaktärerna och jag hade önskat lite mer där. Det måste ha varit väldigt ovanligt på 1800-talet (och är det väl i och för sig fortfarande) att två kvinnor och en man lever i samma hushåll. Eriksson ger sin förklaring och för att den helt och hållet ska bära hade jag velat få veta mer om Johanna och Charlotta.

Caroline Eriksson är socialpsykolog och beteendevetare och använder sina kunskaper om människa och samhälle väl. Genom texten kan jag ana en nyfikenhet att utforska och förstå, den nyfikenheten smittar av på mig som läsare.

Jag rekommenderar verkligen den här boken till alla, såväl till deckarfantaster som till historieintresserade. För boken ger även en inblick i 1860-talets Sverige. Nu undrar jag bara nyfiket på vilket gammalt mord Eriksson ska skriva om härnäst - för jag hoppas verkligen att det kommer fler böcker av henne!

Boken ges ut av Forum bokförlag och kan köpas på Adlibris och Bokus

Andra som bloggat/skrivit om boken är LitteraturMagazinet, Eli läser och skriver och Johannas deckarhörna

Kommentarer

Eli sa…
Är också nyfiken på hennes eventuella nästa bok!

Populära inlägg i den här bloggen

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarn...

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kom...

Vad är egentligen en spänningsroman?

Hur definierar ni en spänningsroman? Är det en slasktitel på en svårbestämbar genre eller..? Det är många böcker som har den benämningen på omslaget och jag har väl inte direkt reflekterat över det tidigare. Spontant har jag tänkt att en spänningsroman är en lite mer fartfylld deckare/kriminalroman. Alltså, det ska vara action och någon slags kriminell twist, gärna en mordgåta. Jag börjar inse att jag har fel... Frågan väcktes hos mig när jag valde att läsa Uppkomlingen  av Tomas Blom. Jag valde den just för att det stod "Historisk spänningsroman" på omslaget och jag kände mig sugen på en thriller i historisk miljö. Ack så jag misstog mig... Nu är det ju så att jag inte recenserat boken ännu, har inte ens läst ut den än, men jag kan säga så mycket som att den inte alls är vad jag trodde att den skulle vara. Visst den är spännande ibland, men inte "thrillerspännande" om ni fattar hur jag menar... Har googlat ordet "Spänningsroman" för att hitta någon ...