Fortsätt till huvudinnehåll

Under vintergatans alla stjärnor - Camilla Davidsson

På baksidan av den här boken kan man läsa att Under vintergatans alla stjärnor är "en intelligent och trovärdig feelgoodroman om en sönderstressad och vilsen karriärkvinnas väg mot inre utveckling." Nja, jag skulle hellre beskriva den som Pauo Coelho möter chicklit möter romance. Det här är tydligen den första boken i en trilogi och i denna första del möter vi Emma som lämnar ett välbetalt jobb med bra karriär i sikte för att flytta till sin stora kärlek i London. Det visar sig dock att den stora kärleken inte är besvarad och plötsligt finner hon sig själv i ett litet kyffe i England och med ett oinspirerande jobb. Då får hon talas om Pilgrimsvandringen till Santiago de Compostela, El Camino, och bestämmer sig för att göra den.

Hon åker ner själv och redan under sin första vandringsdag lär hon känna andra vandrare. De blir till slut ett gäng som ibland vandrar tillsammans och ibland var och en för sig. Det funderas på livet, uppstår relationer och navelskådas en hel del.

Jag lyssnade på boken som ljudbok med Victoria Flodström som uppläsare. En helt ny uppläsare för mig, hon var duktig och hade ett fint flyt i läsningen. När jag lyssnade kunde jag ändå inte komma ifrån att fundera mycket på den trend (som jag själv till viss del hakat på) om att "finna sig själv", förstå sig själv och finna en inre ro. Det är väldigt mycket den rikes privilegie, för vem har egentligen råd att göra en sådan resa som Emma trots att det innebär att leva så spartanskt. Man ska ta sig dit, kunna vara frånvarande från arbete och hem i typ två månader, ha kontanter för samma period så att man kan betala för mat och boende. Dessutom så måste man släppa alla tankar och ansvar för sin familj och sina vänner som är kvar hemma. Jag blir nästan lite arg när jag tänker på det men kan samtidigt förstå behovet...

Som jag antydde tidigare (när jag hänvisade till romancegeren) så är det en hel del sex i boken och inte bara "de hoppade i säng" utan ingående detaljerade beskrivningar. Eftersom jag lyssnar på ljudbok när jag rör mig bland folk, till exempel går på stan så blev det lite genant ibland. Lite "tänk om de bara visste vad jag lyssnar på just nu", fast samma tankar gick genom huvudet när jag lyssnade på Granne med döden av Alex Marwood och dennes beskrivningar av förmultnade kroppar och likvätskor...

Detta var inte en bok för mig och jag kommer inte att läsa de följande två delarna i trilogin. Vågar påstå att det är en bok för dig som gillar Paulo Coelho.

Under vintergatans alla stjärnor ges ut av Pocketförlaget och kan köpas på Adlibris och Bokus.

Feelgoodbiblioteket har också bloggat om boken






Kommentarer

Anonym sa…
Åh gud, jag avskyr Paulo Coelho. Alkemisten är på riktigt en av de sämsta böcker jag läst. Och ändå älskar jag den här, så jag håller inte helt med dig. :-)
Linnea sa…
"Pauo Coelho möter chicklit möter romance".. Haha. Kan knappt tänka mig något värre i bokväg. :o
bokhuset - Jag är inte heller nåt fan av Coelho, fast just Alkemisten minns jag att jag älskade när jag läste den! I och för sig många år sedan nu...
Det är väl härligt att man kan tycka så olika om böcker:)

Linnea - Jag är rätt övertygad om at du inte skulle gilla den här boken;)

Populära inlägg i den här bloggen

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kom...

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarn...

Jag for ner till bror - Karin Smirnoff

Jag har läst alla tre böcker av Karin Smirnoff och funderade först på om jag skulle skriva ett inlägg om alla tre men har bestämt mig för att varje bok förtjänar sitt eget inlägg. De kommer att komma i följd här på bloggen och jag börjar med bok nr 1 Jag for ner till bror. Handling (förlagets text): I Smalånger är det mesta som vanligt. Maria har hittats död. Hennes bror håller på att supa ihjäl sig. Harmynte John har hål som svarta hål i rymden och äldreomsorgen får en ny medarbetare, janakippo, som stack sin far med en högaffel. Mitt omdöme: Jag ska börja med att berätta att jag har lyssnat på, och inte läst, alla böcker vilket såklart tar bort en del av upplevelsen. Smirnoff skriver speciellt med korthuggna meningar och sammanskrivna namn (janakippo i stället för Jana Kippo) och ord. Jag tycker nog ändå (med förbehåll då att jag inte läst) att inläsaren Lo Kauppi får fram det på ett bra sätt i sin rytm när hon läser. Det enda förbehållet jag egentligen har på inläsningen är...