header

header

onsdag 20 mars 2019

Falkens döttrar (Släkten) - Elvira Birgitta Holm

Falkens döttrar är den åttonde boken i serien Släkten. Släkten är ett skönlitterärt serieverk om Sveriges historia. Serien berättar om en fiktiv släkts historia från vikingatid till våra dagar där kvinnliga huvudpersoner står i händelsernas centrum. Det är en författarstafett och de medverkande författarna är alla kvinnor.

Bokens handling (förlagets text):
Det är sommar år 1296. Ylva sitter uppflugen i den stora linden på gården. Dit har hon flytt för att komma undan sin trolovades vrede och våld. Genom löven ser hon männen på gården fatta sina yxor för att hugga ner trädet. På andra sidan skogen bor hennes tvillingsyster Ingrid, hon som alltid är klok och lugn och vet råd. Hur ska Ingrid kunna hjälpa henne nu? Sedan händer något fasansfullt, och Ylva måste fly för livet. Bort från gården, bort från systern. Men systrarnas band är starkt, så starkt att det också gör dem svaga och sårbara...

Mitt omdöme:
Nja, vet inte vad jag tyckte om den här boken egentligen. Det är spännande att få fortsätta följa släkten och dess resa genom Sveriges historia, alltid i närheten av makten. Och det är inte något fel i berättelsen. Den för oss från gården där Ylva bor till Bergslagen ner i gruvan till Stockholms slott och en sväng till pilgrimsleden El Camino. Vi får uppleva allt från maktskiften till pesten. Ylva är inte någon vanlig kvinna för den tiden. Hon klär sig helst i manskläder, bär svärd och blir kär i både en kvinna och i män. Hon föder barn men har inte några moderskänslor för dem, ändå blir hon förnärmad när barnen inte vill kännas vid att hon är deras mamma. Det hade kunnat vara en intressant bok både ur ett historiskt perspektiv men också hur det kunde ha varit att inte passa in i normen.

Det som gör att boken inte lyfter är dels språket. Alla dessa klyschor och omskrivningar. När Ylva blir kåt "så pirrar det i det hemliga stället" - vem skriver ens så? Och inte bara en gång, utan flera gånger. Hennes älskarinnas hud beskrivs som "honungslen" och boken känns som en Harlequin från 80-talet. Den känslan kompletteras av det fakta att när hon väl träffar på den våldsamme man som hon flydde från och sedan trots allt måste gifta sig med. Då inser hon att han inte var så farlig ändå och män är ju sådana... Suck, jag tror inte det stämde ens på 1300-talet. Är man våldsam så är man våldsam, blir leds när sådant ska romantiseras. En annan sak som stör min läsning är mängden av karaktärer. Jag hade möjligtvis haft lättare att hålla dem isär om jag hade läst boken i stället för att lyssna på dem, men det kräver mer av en författare om de ska blanda in många karaktärer och här tycker jag inte att Holm lyckas.

Boken ges ut av Historiska Media och kan köpas på Adlibris och Bokus

Andra som har bloggat om boken är Boktanken och Villa Freja






måndag 18 mars 2019

American Gods - Neil Gaiman

Det här var kanske 2018 års bästa läsning för mig. Jag blev fullkomligt tagen av boken! Men nu går jag visst händelserna i förväg...

Handling (förlagets text):
Efter tre år i fängelse vill Shadow inget hellre än att återvända till sin fru Laura och leva ett stillsamt liv med henne. Men bara dagar innan han friges nås han av nyheten att Laura dött i en mystisk bilolycka, och hela Shadows värld rasar samman. På flygresan hem till begravningen skakas planet av en våldsam storm, och en man som kallar sig Mr Wednesday presenterar sig för Shadow och påstår sig vara en före detta gud och kungen av Amerika. På något sätt verkar han veta precis allt om Shadow och erbjuder honom ett jobb som hans livvakt. Shadow, som inte har någon annanstans att ta vägen, tar jobbet men upptäcker ganska snart att hans roll i Wednesdays planer är farligare än han någonsin hade kunnat föreställa sig. Ganska snart dras Shadow och Wednesday in i en konflikt lika gammal som mänskligheten själv. För under vardagens stilla yta pågår en kamp om Amerikas själ.

Mitt omdöme:
Ja, det kanske skulle räcka med att säga att den är magisk och fantastisk. Läs den! Men jag ska anstränga mig lite mer än så.

Först vill jag säga att jag läste boken på originalspråket engelska och därför inte törs uttala mig om den svenska översättningen. Gaimans språk är tillsammans med hans enorma berättarförmåga den stora styrkan i boken. Jag är en snabb läsare, men i den här tegelstenen till bok så kommer jag på mig själv flera gånger med att läsa om meningar. Och inte för att de var svåra eller för att jag tappat tråden utan för att det är vackert skrivet. Jag förundras hur han med formuleringar kan uttrycka så mycket känsla. För det här är en bok som griper en rakt i hjärtat.

Tror jag blev kär i huvudkaraktären Shadow och kär i hans kärlek till sin fru. Hon som dog och som vi inte får träffa - inte i levande form i alla fall.

Jag vet inte hur jag ska sammanfatta den här boken, det är svårt att göra den rättvisa. Vi har dels den magiska historien fylld av gudar och andra övernaturliga väsen som är inblandade i årtusendets strid där Shadow får spela en viktig roll. Det är spännande och dramatiskt. Historien för oss även genom tiden, vi får följa människors öden som är sammanblandade med gudarnas öden. Jag vet ingen annan som kan berätta en sådan här historia. Möjligtvis Stephen King men han har inte Gaimans språk. Boken är också filosofisk och får mig att gång på gång stanna upp och fundera på mänskligheten och på varelsen människan.

Det finns ett stycke i boken som jag återkommer till gång på gång i tanken, som jag önskar att jag själv hade kunnat skriva. Jag återger delar av det längst ner i inlägget.

Den utgåva av boken som jag läste ges ut av Headline och kan köpas på Adlibris och Bokus

Den svenska utgåvan ges ut av Månpocket och den kan ni köpa här och här


There was a girl, and her uncle sold her. Put like that it seems so simple.
No man, proclaimed Donne, is an Island, and he was wrong. If we were not islands, we would be lost, drowned in each other's tragedies. We are insulated (a word that means, literally, remember, made into an island) from the tragedy of others, by our island nature, and by the repetitive shape and form of the stories. We know the shape, and the shape does not change. There was a human being that was born, lived, and then, by some means or other, died. There. You may fill in the details from your own experience. As unoriginal as any other tale, as unique as any other life. Lives are snowflakes - unique in detail, forming patterns we have seen before, but as like one another as peas in a pod (and have you ever looked at peas in a pod? I mean, really looked at the? There's not a chance you would mistake one for another, after a minute's close inspection.)
We need individual dories. Without individuals we see only numbers: a thousand dead, a hundred thousand dead, 'casualties may rise to a million'. With individual stories, the statistics become people - but even that is a lie, for the people continue to suffer in numbers that themselves are numbing and meaningless. Look, see the child's swollen, swollen belly, and the flies that crawls at the corners of his eyes, his skeletal limbs: will it make it easier for you to know his name, his age, his dreams, his fears? To see him from the inside? And if it does, are we not doing a disservice to his sister, who lies in the searing dust beside him, a distorted, distended caricature of a human child. And there, if we feel for them, are they now more important to us than a thousand other children touched by the same famine, a thousand other young lives who will soon be food for the flies' own myriad squirming children?
We draw our lines around these moments of pain, and remain upon our islands, and they cannot hurt us. They are covered by a smooth, safe, nacreous layer to let them slip, pearl-like, from our souls without real pain.
Fiction allows us to slide into these other heads, these other places, and look out through other eyes. And then in the tale we stop before we die, or we die vicariously and unharmed, and in the world beyond the tale we turn the page or close the book, and we resume our lives.
A life, which is, like any other, unlike any other.
And anyway, the simple truth is this: there was this girl and her uncle sold her.






lördag 16 mars 2019

Stenhuggarens dotter (Släkten) - Ewa Klingberg

Ni som följer bloggen har märkt att jag betat av böckerna i bokserien Släkten - jag är inte i mål ännu men snart så...

Släkten är ett skönlitterärt serieverk om Sveriges historia. Serien berättar om en fiktiv släkts historia från vikingatid till våra dagar där kvinnliga huvudpersoner står i händelsernas centrum. Det är en författarstafett och de medverkande författarna är alla kvinnor. Stenhuggarens dotter är del nr 7 i serien.

Bokens handling (förlagets text):
Sissela Konradsdotter föds 1252 i smålandet Njudung. hennes far är känd för sin magiska förmåga att förvandla stenar till konstverk. Hans berömmelse når ända till kungaborden Stockholm, och han får en inbjudan av kung Valdemar.

Dottern Sissela följer med till Stockholm och snart är hon en central del av kung Valdemars liv. Men maktstriderna och intrigerna på kungaborgen tvingar henne på flykt. Med sig får hon kungens frilloson Eskil och den ring som under århundraden burits av kvinnor i maktens närhet. En dag många år senare hinner verkligheten i kapp Sissela, och hennes hemligheter riskerar att avslöjas...

Mitt omdöme:
Jag ska vara helt ärlig och säga att jag inte minns så väldigt mycket av den här boken. Jag lyssnade på den för flera månader sedan och själva historien har inte riktigt fastnat i minnet.

Det jag minns är att jag tyckte om den och jag brukar ju gilla Ewa Klingbergs böcker, men uppenbarligen har handlingen inte satt några djupa spår. Det jag minns är att jag tyckte om språket, att hon på ett trovärdigt sätt beskrev tiden (Klingberg har nog gjort nogrann research) och att det var intressant att följa en kvinna som valt och kunde jobba i ett yrke som var tupiskt för män.

Mycket mer kan jag tyvärr inte säga om boken, men ni kan alltid läsa vad andra har bloggat om boken t.ex. Boktanken, Villa Freja och Havsdjupens sal

Boken ges ut av Historiska Media och kan köpas på Adlibris och Bokus




torsdag 14 mars 2019

The Passage - Justin Cronin

Den här boken hade jag sneglat på i flera år innan jag köpte den i höstas. Nu har jag läst den vilket tog sin lilla tid. Det är en tegelsten på 945 sidor och jag har haft få stunder med sammanhängande lästid. Jag har läst den på engelska. Den svenska ttieln är Flickan från ingenstans. Det här är den första boken i en trilogi.

Bokens handling (förlagets text):
Det otänkbara inträffar: ett topphemligt amerikanskt militärexperiment går fel och ett livsfarligt virus sprider sig ohämmat. Katastrofen är ett faktum och snart har världen för alltid förändrats. Allt som återstår för de chockade överlevarna är en kamp för tillvaron som präglas av rädsla för mörkret, för döden coh för ett öde värre än så.

I detta undantagstillstånd söker två personer efter en säker plats att gömma sig. Det är FBI-agenten Brad Wolgast och den föräldralösa sexåringen Amy Harper Bellafonte, som lyckats rymma från militärbasen strax innan det fruktansvärda hände. Wolgast är fast besluten att skydda Amy. Men för Amy är detta bara början på en mycket längre resa, en resa över tid och rymt, mot tiden och platsen där hon måste avsluta det som aldrig borde ha påbörjats.

Mitt omdöme:
Jag tycker kanske inte riktigt att förlagets beskrivning av boken gör handlingen i boken rättvisa. Den beskriver starten på boken och jag antar att det är medvetet för att inte spoila för mycket, men det gör också att man inte helt förstår vad det är för bok man har i sin hand...så viss spoilervarning nu (men inget som jag tycker förstör...).

Trots att den engelska bokens baksidetext är betydligt kortare så säger den mer:

Amy Harper Bellafonte is six years old and her mother thinks she's the most important person in the whole world. She is. Anthony Carter doesn't think he could ever be in a worse place than Death Row. He's wrong. FBI agen Brad Wolgast thinks something beyond iagination is coming. It is. 

Wolgast har en märklig arbetsuppgift. Tillsammans med sin partner så ger han erbjudanden till fångar som sitter på Death Row om att slippa sitt dödsstraff om de går med på att hjälpa den amerikanska armén. De är så desperata och Wolgast har en så pass bra övertalningsförmåga att han lyckas övertyga dem att följa med trots att han aldrig säger exakt vad det är de ställer upp på att göra. Men så kommer dagen då de får i uppgift att hämta en sex-årig flicka, Amy, som lämnats i ett nunnekloster av sin missbrukande mamma som häktats för mord.Trots att det inte känns bra i magen så är han lojal arbetsgivaren och åker för att hämta flickan som visar sig vara mycket speciell. Oförklarliga saker händer runt henne och han bestämmer sig under resan för att inte ta henne till militärbasen som planerat - men misslyckas. Amy utsätts för det experiment som planerats för henne innan katastrofen inträffar och han rymmer med henne.

Boken hoppar sedan 100 år fram i tiden till en dystopisk värld och en civilisation som inte vet om de är de enda mänskliga varleserna som finns kvar på jorden. På nätterna lyser de upp hela samhället med starka lampor för att hindra de vampyrliknande varelserna som nu befolkar jorden från att ta sig innanför murarna. Men batterierna som driver lamporna är på upphällning och något måste göras och en grupp beger sig ut för att upptäcka vad mer som finns utanför deras isolerade tillvaro. Finns det någonting eller någon som kan hjälpa dem?

Jag tyckte mycket om den här boken. Cronin beskriver relationen mellan Wolgast och Amy på ett sådant fint sätt och Amy väcker sådana ömhetskänslor hos mig som läsare. Jag måste läsa vidare för att veta hur det går för de två.

När boken sedan hoppade fram i tiden så var jag helt oförberedd på det och det tog ett tag innan jag kom in i boken igen. Nya karaktärer och en ny värld intoducerades, men ganska snart så var jag fast igen. Cronin är bra på att beskriva karaktärer på ett sätt som ger dem djup, mänsklighet och gör att jag kan relatera till dem. Miljöbeskrivningarna är också en styrka. Jag har en klar bild av hur det ser ut i världen som Cronin målar upp. Spännande är den också!

Det finns även en tredje parallellberättele som är 1000 år efter den stora katastrofen. Om den tiden får vi inte veta någonting förutom att texter som är 900 år gamla, två dagböcker, läses ur vid en World Summit.

Det är en skickligt skriven bok med hög ambition, en ambition som jag tycker lyckas. Jag har redan köpt de andra två böckerna.

Den engelska boken ges ut av Orion Publishing Group och kan köpas på Adlibris och Bokus

Den svenska utgåvan ges ut av Norstedts och kan köpas här och här

Andra som bloggat om boken är Bibliotekskatten, Läsa och Lyssna och Ciccis bokblogg










tisdag 12 mars 2019

Ringens gåta (Släkten) - Elisabet Nemert

Ringens gåta är del 6 i den historiska romanserien Släkten. I serien berättas Sveriges historia från vikingatiden och framåt, samtidigt som vi följer en släkts öden och äventyr. Kvinnliga huvudpersoner står i händelsernas centrum. Det är en författarstafett och de medverkande författarna är alla kvinnor.

Bokens handling (förlagets text):
Sommaren 1220 är den högättade änkan Kristina på väg hem till Bjälbo med sina tvillingar, Helena och Ragnar. När en grupp fientliga män oväntat dyker upp blir den lilla dottern vittne till hur modern träffas av en pil. Helena flyr, och chocken leder till total minnesförlust.

Det ska dröja många år innan hon återser sin familj. I stället växer hon upp i ett kloster, där omständigheterna får henne att förklä sig till pojke. Som vuxen blir hon därför bekväm med att röra sig både i männens och kvinnornas värld.

Ringens gåta är en gripande berättelse om grymhet och svek, om hungern efter makt, och om heder och lojalitet. Det handlar om hur ett löst sammanhållet rike under den mäktige Birger Jarl blir ett enat land

Mitt omdöme:
Jag tycker att det här är en av de bättre böckerna i serien sett till berättelsen. Helena är en alldeles fantastisk huvudkaraktär som man snabbt tycker om, bryr sig om och engagerar sig i. Hon är stark och på sitt sätt så kämpar hon för att som kvinna få samma möjligheter som en man. Jag som är förtjust i övernaturligheter gillar även själva historien om ringen (som löper som en röd tråd i serien) tar en mystisk vändning.

Boken utspelar sig i en viktig tid i svensk historia som det är roligt och intressant att läsa om. Nemert blandar på ett bra och trovärdigt sätt fiktion och fakta.

Det som gör att jag inte skulle sätta toppbetyg på boken är Nemerts språk. Jag har tidigare försökt läsa en bok av henne (minns inte vilken) men den gav jag upp just på grund av det tillgjorda språket. Hade inte den här boken ingått i serien Släkten så finns risk att jag hade gjort samma med denna och därmed missat den spännande historien. Hon har ett för mig alldeles för svulstigt språk som kanske är tänkt att vara poetiskt men för mig blir det för mycket. Det känns inte som att det kommer naturligt och det stör läsningen

Boken ges ut av Historiska media och kan köpas på Adlibris och Bokus

Andra som bloggat om boken är Västmanländskans bokblogg, Villa Freja och Boktanken

söndag 10 mars 2019

Vaggvisa - Leïla Slimani

Den här boken läste vi i bokcirkeln i maj (tror jag det var).

Handling (förlagets text):
Hemmet har aldrig tidigare varit så välstädat och barnen avgudar henne. Barnflicka Louise har kommit in i deras liv och förändrat det. Tack vare henne har Myriam kunnat återuppta sin juristkarriär och hon och maken Paul lägger tacksamt sina barn i hennes händer. Snart börjar Louise få plötsliga vredesutbrott och bete sig märkligt, men de undviker i det längsta att konfrontera henne. I det vackra huset i Paris tionde arrondissement har mörker sipprat in och nedräkningen mot en katastrof har tagit sin början.

Mitt omdöme:
Det vilar en slags obehaglig stämning över boken redan från början. Katastrofen känns nära redan i första kapitlet. Det här är en bok som, tror jag i alla fall, vill beröra ojämlikheter i samhället och vad de kan leda till och innebära för individer. De priviligierade föräldrarna har svårt att förstå sin maktposition till Louise och Louise i sin tur är ensam och har inte någon som hon kan ventilera sina känslor med. Vad som också försvårar maktpositionerna är att de inte följer normen, det man är van vid. Mamman Myriam har sitt ursprung i Nordafrika och den åldrade barnflickan är etnisk fransyska. Barnen hamnar i kläm, minst sagt.

Jag hade svårt att få någon känsla för karaktärerna i boken vilket blev negativt för läsupplevelsen. Det här hade kunnat vara en bok som grep tag i mig men den lyckades inte. På något sätt så känns det som att Slimani distanserat sig från sina karaktärer och det lyser igenom. Jag har svårt att sätta fingret på vad det är som gör att jag känner så.

Vad tyckte bokcirkeln?
Vi hade en bra diskussion om boken men tyckte inte att den levde upp till förväntningarna. Vi hade svårt att få ihop hur bråk och olikheter kunde leda till grymma barnamord (morden avslöjas i början av boken), hoppet blev för stort. Förklaringen som författaren försöker ge håller inte, tyckte vi.  Det vi hade önskat oss mer av var en inblick i relationen mellan föräldrarna och barnen. Vi konstaterade också att vi hade svårt att känna sympati för Louise trots hennes svåra situation och att vi kanske skulle ha förstått boken bättre om vi var från Frankrike.

Boken ges ut av Natur och Kultur och kan köpas på Adlibris och Bokus.

Andra som bloggat om boken är ...och dagarna går..., Hyllan och Mitt bokintresse





fredag 8 mars 2019

Träskkungens dotter - Karen Dionne

Nu är det rätt länge sedan jag lyssnade på den här boken (jag skulle kunna börja alla de kommande 40+ inläggen så eftersom jag haft en lång paus i bloggandet, men det blir kanske tjatigt...) men jag minns när jag valde den. Att jag var ute efter något spännande men inte en "vanlig" deckare och att det hade börjat pratas om den här boken i bloggosfären. Jag blev inte besviken. Det här är en alldeles strålande debut av Karen Dionne (jag tror i alla fall att det är hennes debutbok. Ni får rätta mig om jag har fel)

Handling (Förlagets text):
Med H.C. Andersens klassiska saga Dykungens dotter som suggestiv fond har Karen Dionne skapat en gastkramande och mörk thriller med en ung hjältinna som på liv och död tvingas ta upp kampen med sitt förflutna. Det är starkt, det är skrämmande och oupphörligt spännande.

Vid 12 års ålder får Helena reda på sanningen om sin far. Att han kidnappat hennes mor och hållit henne fången i alla år. Att hon är dotter till ett monster. Familjens isolerade tillvaro ute i Michigans träskmarker går mot ett våldsamt slut. Femton år senare kommer Helena att möta sin far igen. Då han rymt från fängelset.

Mitt omdöme:
Om du, precis som jag, läser allt om fall som Josef Fritzl, Jaycee Lee Dugard, Elizabeth Smart och Sabine Dardenne så är detta boken för dig.

Karen Dionne bygger upp historien om Helena skickligt. Som läsare serveras jag pusselbit efter pusselbit och ett mönster börjar växa fram. Under tiden som vi får följa det som händer när pappan rymmer från fängelset, hur Helena reagerar och vad hon gör så får vi veta mer om Helenas barndom i träsket tillsammans med sin mamma och pappa.

Helena har en komplicerad relation till sin pappa och han skildras genom barnets ögon. Helena vet inte att mamman lever där mot sin vilja och att hon är resultatet av våldtäkt. Hon ser upp till sin pappa som lär henne hur man överlever i vildmarken men ju äldre hon blir desto mer börjar hon också se av vad som pågår.

Det här är en bok med många bottnar och Dionne får ihop berättelsen väldigt bra. Den innehåller både action och drama och är tidvis mycket spännande. Läs den gärna!

Boken ges ut av Bokförlaget NoNa och kan köpas på Adlibris och Bokus

Andra som bloggat om boken är romeoandjuliet, Fiktiviteter, Litteraturkvalster och Läsa och Lyssna







onsdag 6 mars 2019

Drottningkronan (Släkten) - Ingrid Kampås

Drottningkronan är den femte boken i serien Släkten. Böckerna är fristående och går alldeles utmärkt att läsa enskilt men det finns något speciellt med att få följa en släkt genom generationerna. Det är olika kvinnliga författare som har skrivit de olika böckerna - en slags stafettskrivning - men jag tycker ändå att de håller en röd tråd och liknande stil. Huvudpersonen i böckerna är alltid en kvinna vilket jag tycker mycket om eftersom så få historiska böcker beskriver kvinnors situation. Längst ner i inlägget har jag länkat till de andra böckerna som jag har skrivit om (de två första böckerna läste jag innan jag hade bloggen så dem har jag inte skrivit om).

Handling (förlagets text):
I Drottningkronan möter vi den unga flickan Ester som drömmer om en ljud framtid, fylld av glada barn och kärlek. Drömmarna krossas när morbrodern sätter henne i kloster. Härifrån rövas hon snart bort av en samvetslös präst som för henne till Finland. När den svenske kungen Knut Eriksson kommer till Finland möter han av en slump Ester. Han blir fullkomligt betagen i henne och bestämmer sig för att ta henne till brud. Snart får Ester mer makt och inflytande än hon någonsin vågat drömma om.

Mitt omdöme:
Boken utspelar sig i slutet av 1100-talet. Det är intressant att följa Ester och hennes livsöde men tyvärr så lyfter aldrig boken. Själva berättelsen är spännande och medryckande men boken lämnar inte något bestående intryck och nu när det är en tid sedan jag läste den så har jag svårt att minnas den. För mig blir den här boken tyvärr som ett slags mellanspel i serien.

Boken ges ut av Historiska Media och kan köpas på Adlibris och Bokus

Andra som bloggat om boken är Holavedsbrudar och Bokparet

Länk till andra böcker i serien:
Tempelbranden av Catharina Ingelman-Sundberg
Helenas hämnd av Maria Gustavsdotter






måndag 4 mars 2019

Elevation - Stephen King

Jag har lyssnat på Stephen Kings senaste kortroman Elevation.  Ljudboken innehöll dessutom bonusnovellen Laurie som inte finns att tillgå i pappersformat. Båda berättelserna upplästa av författaren själv. Bara det är ju en bonus och för ovanlighetens skull så lyssnade jag på boken i normal uppspelningstempo. I vanliga fall lyssnar jag på tempo 1,25.

Handling:
Elevation utspelar sig i Castle Rock - alltid lika trevligt att återse det lilla samhället. Scott Carey har ett problem som han inte vill att andra ska få reda på men han behöver ändå få bolla det med någon. Han vänder sig till sin vän, den pensionerade doktorn Bob Ellis och berättar att han går ner i vikt men utan att bli smalare. Hur mycket mat och godsaker han än stoppar i sig så väger han allt mindre för varje dag, men kroppen förändras alltså inte. Vågen registrerar dessutom samma vikt oavsett om han har kläder på sig eller inte.

Vikten är inte det enda bekymret Scott har. Han har dessutom  hamnat i gräl med sina grannar, ett gräl han inte vill ha. Allt började med att han såg hur grannparets hundar bajsade på hans gräsmatta och grannarna vägrade att erkänna detta. En dag lyckas han samla på sig fotobevis och stolpar över för att visa detta. Det tas inte emot på det sätt som han förväntat sig. Försent förstår han att grannarna, som är ett gift lesbiskt par, mer eller mindre är utstötta i samhället och att hans agerande ses i det ljuset av dem.

Laurie är en kort novell om en man som sörjer sin döda fru. För att få honom att ta tag i sitt liv och "börja leva" igen så köper mannens fru en hundvalp till honom. Han är först skeptisk, men en valp kan charma de flesta... En dag när han promenerar sin hund så gör de en hiskelig upptäckt.

Mitt omdöme:
Jag tyckte verkligen om Elevation som handlar om vänskap, utanförskap, att passa in i normen och att hantera det ohanterliga, det man inte förstår, det övernaturliga.
Boken gav mig en varm känsla när jag läste den och det är på vippen att jag skulle vilja kalla den feel good, men det kanske är att dra det för långt...

Slutet får mig att tänka på en novell av Joe Hill som handlar om en uppblåsbar pojke (!), mer om den novellen kommer ni att kunna läsa i ett inlägg som publiceras här på bloggen den 22 mars. King måste ha inspirerats av den när han skrev den här boken!

Så mycket mer vill jag inte säga om boken mer än att Läs den! Eller kanske hellre lyssna på den så får du dessuotm en bra bonusnovell att avnjuta

Boken ges ut av Hodder and Stoughton och kan köpas på Adlibris och Bokus









lördag 2 mars 2019

Sleeping Beauties - Stephen King och Owen King

Far och son King har skrivit en bok ihop. Jag har lyssnat på den som ljudbok på engelska men den har alldeles nyligen getts ut i svensk översättning under namnet Törnrosor.

Handling (förlagets text):
Över en natt faller världens kvinnor i en märklig sömn. Pandemin sprider sig i takt med att tidszonerna släcks. Om de väcks blir kvinnorna livsfarliga. Och medan de sover befinner de sig på en helt annan plats. I en småstad i Appalacherna kämpar sheriff Lila Norcross för att hålla sig vaken medan männens ociviliserade sidor tar över allt mer. I jakten på botemedel utspelas en kamp på liv och död.

Mitt omdöme:
Den här boken har varit i mitt "ljudboksbibliotek" ganska länge utan att bli lyssnad på. Anledningen till det? Ja förutom att det finns så många böcker jag vill lyssna på så var jag nog lite skeptisk till själva historien. Ganska snart förändrades min skepticism till att ta varje tillfälle i akt till att lyssna på boken.

Boken börjar våldsamt och blodigt med en mystisk antihjälte (eller är hon en hjälte?) som går under namnet Eve. Andra personer som vi får lära känna tidigt är några fångar i den lilla staden Doolings kvinnofängelse, fängelsepsykologen som är gift med sheriffen Lila och en djurskyddspolis med nära till vrede och våld. Författarna lyckas med att berätta en spännande och mystisk historia där kvinnorna kämpar för att hålla sig vakna, föräldrar kämpar för att hålla sina döttrar från att somna och försök att hitta en lösning på vad det är som får kvinnorna att somna. Och de somnar inte bara. De blir inneslutna i en slags kokong som tycks hålla dem vid liv trots sitt vegetativa tillstånd.

Boken väcker många frågor. Vad händer i en värld där kvinnorna plötsligt försvinner och ingen vet varför? Hur hanterar männen det? Vilka krafter släpps lösa? Naturligtvis så finns det de som utnyttjar situationen och utnyttjar de sovande kvinnorna, passar på att begå övergrepp och till och med mord. Pojkbarn förlorar sina mödrar och blir kvar med pappor som, i det ojämställda USA, inte vet hur man tar hand om ett barn. Sedan finns det de som torrt konstaterar fakta, att om det hade varit tvärtom och det var männen som hade somnat så skulle kvinnorna klara sig bättre. De skulle kunna fortsätta befolka jorden utan män tack vare alla lager med nerfrusen sperma som finns i spermabanker. För vissa blir det som händer ett krig mellan män och kvinnor, för andra en stor sorg över att mista sina älskade.

Och i centrum finns en vacker, våldsam kvinna som till skillnad från alla andra kvinnor somnar men vaknar igen. Eve, som efter att ha blivit gripen för två bestialiska mord, förs till kvinnofängelset. Hon är i centrum för gåtan med de sovande kvinnorna och kanske den som löser den, men kanske även den som orsakat problemet.

I slutet av den amerikanska ljudboken så finns en intervju med Stephen och Owen King om hur det gick till när de skrev boken. De har haft en annorlunda process jämfört med hur Stephen King gjort tidigare när han skrivit en bok tillsammans med någon. För att undvika att läsarna skulle hålla på att gissa vem som har skrivit vad så skrev de olika delar men lämnade hål att fylla för den andra. De kunde t.ex. skriva "här hade jag tänkt att Lila skulle reagera och agera så här, men skriv hur du tycker det borde vara" och på det sättet så har de blandat sina texter. Jag tycker att det har fungerat väl och att texten är väl sammansatt. I intervjun förklarar Stephen också sin kärlek till ljudböcker och berättar om hur han betalade sina barn när de var små för att läsa in böcker på kasettband (detta innan så många böcker fanns inlästa) för att kunna lyssna på dem i stället för att läsa. På köpet så fick han sina barn att läsa många böcker.

Jag rekommenderar verkligen den här lagom läskiga sagan för vuxna.

Den svenska boken ges ut av Albert Bonnier förlag och kan köpas på Adlibris och Bokus

Den amerikanska utgåvan ges ut av Hodder and Stoughton och kan köpas här och här

Bims blogg har också bloggat om boken


tisdag 11 december 2018

Julskräck med Johan Ring

Ni kanske tänker på julen som mysig och glad..?

Det gör jag också. Julmusiken skvalar medan det bakas och pyntas (nåja, kanske inte varje dag men ni fattar). Men vad är väl en jul utan lite julskräck? Och jag börjar ana en ny jultradition in the making, nämligen att jag får en hittills outgiven julnovell skickad till mig av en av mina favoritskräckförfattare Johan Ring. Jag hoppas det är en tradition som får fäste :)

För några år sedan så skrev jag ett inlägg på Twitter som slutade med att Johan Ring plockade fram en julnovell från skrivbordslådan och skickade till mig. Här hittar ni inlägget och här hittar ni novellen Rent-a-claus som numera är utgiven.

Årets novell från Ring heter Midnattsmässa och kommer att ges ut av några sydsvenska morgontidningar så här i juletid. Erika och hennes dotter Maja är på väg hem till Erikas föräldrar för att fira jul. Förmodligen den sista i föräldrahemmet eftersom pappan blivit dement. Erikas ordningssamme bror David och hans familj kommer också att vara där. Trots snöoväder kommer de fram till det avlägset belägna huset och julen blir långt ifrån vad Erika hade väntat sig.

Mitt heta tips är att ni verkligen försöker få tag på den här novellen för att få lite julrys för det här är bra!

Det jag gillar så mycket med Rings berättelser är att han tar vardagliga situationer och snabbt twistar dem till något helt annat än vardagligt. I en novell har man inte så många ord på sig för att fånga sin läsare, att förmedla sina karaktärer, ändå är det så att jag i stort sett direkt fastnar för Erika. Hon skulle kunna vara jag eller någon av mina vänner. Med få meningar förstår jag vad som försiggår i hennes liv och hur hennes relation med familjen ser ut. Att få mig som läsare att uppleva att miljön och situtionen är normal gör att jag är mer benägen att "tro på" det som händer när författaren sedan skruvar till händelseförloppet. Och naturligtvis så blir det otäckt och utan att avslöja för mycket kan jag utlova en del blod...

Om jag får önska något så här i juletid så är det att Ring bygger ut berättelsen och gör den lite längre eller möjligen gör en del 2...


onsdag 13 juni 2018

Blod rödare än rött: en berättelse om mod, smärta och vägen till försoning - Arkan Asaad

För någon vecka sedan så skrev jag om Arkan Asaads bok Stjärnlösa nätter. Den handlar om Amàr som tvingades in i ett giftermål med sin kusin. Det här är berättelsen om Amàrs pappa Casim.

Handling (förlagets text):
I uppföljaren till den hyllade debutromanen Stjärnlösa nätter får vi lära känna Casim, Amàrs far, som i första boken bara framstår som en grym och oförstående pappa. Vad gjorde honom till den han har blivit?

Det visar sig att Casims öde är minst lika dramatiskt som Amàrs eget. Efter en hård uppväxt gifter han sig med Jamila, men kort därefter tvingas han iväg för militärtjänstgöring. Casim längtar hem och bestämmer sig för att desertera, och familjen tvingas på flykt. Den farliga och plågsamma resan slutar i Sverige, samtidigt som Casims mor, far och syskon hamnar i fängelse där de torteras, våldtas och dödas.

När Amàr lär känna det våldsamma öde som format Casim kan han äntligen förstå och slutligen försonas med sin pappa.

Mina reflektioner:
Oj, vad ska man säga om den här boken... Det jag slås av mest är våldet, hatet och de hårda orden. Detta finns överallt; i familjen, på skolan, mellan kompisar, i samhället...ÖVERALLT! Jag drabbades av någon form av hopplöshet när jag läst ut boken, den tog enormt mycket energi att läsa. Det var svårt och jobbigt att ta till sig den här berättelsen.

Asaads båda böckerna beskriver hur familjen och släkten är själva kärnan i livet. Det är den som betyder allt och släktens heder är det viktigaste av allt. Men var finns kärleken undrar jag? Jag ser bara makt och kontroll. Man kallar varandra för Horunge och Hund så fort man blir arg och man är snabb att ta till våld.

Casim blir kär i Amàrs mamma Jamila som då bara är 13 år och övertygar sina föräldrar, Jamilas föräldrar och Jamila själv att han ska få gifta sig med henne. Jamila förstår ju inte fullt ut vad detta innebär. Hon hör bara att hon ska få slippa att jobba när hon blir gift. Efter bröllopet så åker de hem till Casims hus (där han bor med sina föräldrar och syskon) men de hinner knappt innanför dörren så kommer armén och hämtar Casim. Han ska strida i kriget. Jamila blir kvar med sin svärmor. Svärmodern som säger sig älska sin son över allt annat. Ändå är hon fruktansvärt tyrannisk mot hans minderåriga fru, misshandlar henne grovt vid flera tillfällen och kontrollerar hennes minsta steg.

Det jag funderar på mest efter att ha läst den här boken är "hur blir man som människa när man växer upp i en sådan här våldsam miljö". När man inte ens i familjen, i hemmet, kan slappna av och vara sig själv. Det räcker inte med kriget, våldet finns även i hemmet, det finns i skolan, på bion, i kompisgänget - ja överallt. Hur frigör man sig från det när man flyr och kommer till ett land som är så diametralt annorlunda än ens eget. Hur bryter man våldets onda cirkel?

Amàr är så stark som lyckas göra upp med sitt förflutna, som vägrar att inrätta sig i det liv som familjen vill att han ska leva. Som har sett vilka valmöjligheter han har i livet och som, trots att det är svårt och kräver stora offer, väljer ett liv i frihet. Det är också otroligt modigt att sedan konfronteras med sin pappa, be att få höra hans historia och sedan försonas.

Det är människor som Amàr som kan bryta ett destruktivt familjemönster, men de kan inte göra det själva. Här är det så viktigt att vi andra i samhället står upp för de barn, unga vuxna och vuxna som vill välja friheten. Att vi inte tillåter att kultur, traditioner och religion går före barns rättigheter och mänskliga rättigheter.

Boken ges ut av Norstedts och kan köpas på Adlibris och Bokus

Andra som bloggat om boken är Haganasbibliotek och Ylvas läsdagbok 







måndag 11 juni 2018

The Terror - TV-serien

I höstas så läste jag Dan Simmons The Terror och fullkomligt älskade den. I samma veva som jag läste den så fick jag också veta att den skulle bli TV-serie. Jag har lite oroligt sett framemot den. Ni vet hur det är, man vill så gärna att de ska lyckas med filmatiseringen av en bok man gillar samtidigt som man också vet att en film/serie aldrig kan bli samma upplevelse som en bok.

Nu har jag i alla fall sett serien. Det korta omdömet är att jag tyckte att den var bra men såklart inte kan mäta sig med boken, men de gjorde boken rättvisa. Särskilt i de första avsnitten så har de lyckats fånga stämningen i boken på ett bra sätt även om jag tycker att de förlora det lite i de sista avsnitten. Kylan lyckas de inte förmedla på samma sätt, inte heller den enorma hopplösheten under, särskilt den andra, vintern - när de inte ser ljus på flera månader. De hade också lyckats skildra karaktärerna på ett sätt som stämmer väl överens med boken. Minus Lady Silence där tycker jag inte att de lyckades alls. Det är också kring henne som de har ändrat mest jämfört med boken.

Spoiler Alert!

Jag förstår att man inte kan få med allt från en bok i en serie och att man måste ändra en del i storyn för att få det att passa in i ett nytt format. Tyvärr hade de ändrat slutet väl mycket, särskilt vad gäller varelsen på isen och Lady Silence. Det var egentligen det enda som jag inte tyckte om alls med serien.


LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...