Det var när jag pluggade på universitetet för en herrans massa år sedan som jag på allvar upptäckte Selma Lagerlöf. Jag köpte ett fint skinnband med 12 av hennes böcker på ett antikvariat och ramlade rakt ner i hennes fantastiska berättelser. För Lagerlöf är en sann berätterska och trots att hennes böcker är skrivna på "gammelsvenska" så läser jag dem utan några som helst hinder. När jag läste de böcker som jag då köpte så minns jag att just Löwensköldska ringen blev en av mina favoriter, mycket tack vare spökhistorien. Jag valde den därför som bokcirkelbok i höstas ifjol (som ni förstår så ligger jag lite efter i "recenserandet"). Handling (beskrivning från Albert Bonnier Förlag): General Löwenskölds sista önskan är att begravas med sin ring som Karl XII förärade honom för hans trohet. En guldring med en röd rubin. Efter hans död öppnas graven och ringen stjäls. Men ringen bär på en förbannelse och generalens vålnad hämnas tjuvarna, och bringar ofärd och död till...