header

header

måndag 12 februari 2018

Stalpi - Stefan Spjut

Det har gått tio år sedan händelserna som utspelade sig i Spjuts debutroman Stallo. Susso har isolerat sig i ett hus utanför Vittangi tillsammans med den besynnerliga ekorren. Hennes mamma Gudrun oroar sig över sin dotter och för det bedrägliga lugnet. Hon bara väntar på saker ska börja gå illa igen. En dag träffar Gudrun på Sussos barndomskompis Diana som har utbildat sig till läkare och skaffat familj. Gudrun ber Diana att ta kontakt med Susso igen, åka ut och hälsa på henne vilket Diana något motvilligt gör. Ett beslut som får förödande konsekvenser både för henne själv och för hennes familj.

Samtidigt så händer flera saker. En varg fångas in och transporteras söderut, men under transporten så händer något. Djuret kommer lös, den ena mannen som transporterar det dör och den andra genomgår en förvandling som skrämmer bort hans familj och för honom i famnen på en mycket märklig äldre kvinna. Barnarövaren Lennart Brösth rymmer från psyket. Gudrun oroar sig för att han ska söka upp Susso som var den som fick honom bakom lås och bom.

Stalpi är ett av de samiska språkens ord för varg vilket ger en ledtråd till vilka mytiska varelser som befolkar den här boken. I Stallo var det troll som kunde byta skepnad till här är det "människor" som hamnskiftar till vargar. Jag gillar att boken baseras på samisk folktro men saknar samerna i boken...

Jag tyckte om den här boken men den nådde tyvärr inte upp till samma höjder som Stallo. För det första så är det så många karaktärer så att jag hade svårt att hålla reda på alla. Jag lyssnade på boken och då är det dessutom lite svårare än om man läser och kan bläddra tillbaka. Jag känner också ett avstånd från Susso, jag hade velat veta lite om hur hon har haft det de senaste tio åren men får alldeles för lite information om det. Jag saknar hennes nyfikenhet och driv som hon helt har tappat efter händelserna i Stallo och som hon inte riktigt får tillbaka. Tycker också att berättelsen hoppar väl mycket mellan de olika delberättelserna och karaktärerna. Även om jag som läsare förstår helheten och hur allt hänger ihop så får inte författaren ihop alla olika perspektiv fullt ut.

Jag är ändå glad att jag läste Stalpi. Det kanske låter som att jag tyckte den var dålig, men så är det inte alls. Kanske hade jag helt enkelt för höga förväntningar på den. Jag trivs med att vara i Spjuts värld med alla knytten och mytiska varelser. Jag önskar bara att han hade fått ihop historien bättre.

Boken ges ut av Albert Bonniers förlag och kan köpas på Adlibris och Bokus

Andra som bloggat om boken är Läsvärd eller inte, Kulturkofta och Läsa och lyssna





söndag 11 februari 2018

Snart dags för bokcirkel

Snart kommer bokcirkeln hit på gofrukost och för att prata om Hemsökelsen av Hill House av Shirley Jackson. Senare i veckan kommer jag att skriva mer om boken här på bloggen.

Tyvärr blir vi bara tre idag men hoppas på bra diskussioner ändå. Jag hoppas att det inte var mitt val av bok som ställde till det!


onsdag 7 februari 2018

Sanningen - Harlan Coben

Det var riktigt länge sedan jag senast läste en bok av Harlan Coben. Skulle gissa på över tio år sedan sist! Finns ingen särskild anledning till det, har bara inte blivit av. Men så blev jag nyfiken på hans senaste bok Sanningen.

Boken tar sin början under en begravning. Det är Maya som begraver sin man och fadern till sin tvååriga dotter. Två veckor tidigare så mördades han under ett rån, mitt framför ögonen på Maya. Maya är en före detta stridspilot som arbetar som flyginstruktör. Hon är traumatiserad efter att ha deltagit i strid och lider fortfarande av flashbacks, ett år tidigare så mördades hennes syster och nu har hennes man mördats. Att klara av att fungera som ensamstående mamma mitt i allt detta är inte enkelt.

Efter begravningen så får hon en digital fotoram av sin bästa vän så att hon kan känna sig säker på att barnvakten tar väl hand om dottern under dagarna när Maya jobbar. En morgon när hon går igenom gårdagens inspelning så ser hon något mycket märkligt. Hon ser sin man Joe som leker med dottern. Hur är det ens möjligt! Hon har nyss begravt honom. Kan man ens tro på det man ser med egna ögon eller är det någon som försöker bryta er henne? För att hitta svaret måste Maya ta itu med djupa hemligheter från sitt eget förflutna innan hon kan möta sanningen om sin man och sig själv.

Coben har skrivit en mycket spännande thriller som jag sträckläste. Han lyckades hålla mig som läsare intresserad av berättelsen under hela boken. Också att få mig att fundera, vrida och vända på alla fakta, tills själva sanningen uppenbarade sig. Jag började ana hur allt låg till några kapitel innan upplösningen men helt säker kunde jag inte vara så det var ingenting som förstörde läsupplevelsen.

Förutom en spännande historia så levererar Coben komplexa och intressanta karaktärer. Det är svårt att veta var man har Maya och det gillar jag. Tror inte att hon vet var hon har sig själv alla gånger...

Jag är glad att jag har återknutit bekantskapen med Cobens författarskap och det kommer inte att dröja tio år innan jag läser en bok av honom igen. Jag har läst att boken ska filmatiseras med Julia Roberts i huvudrollen. Det blir nog jättebra även om Roberts är betydligt äldre än Maya, men hon ser så ung ut så det spelar nog ingen roll :)

Boken ges ut av Bookmark Förlag och kan köpas på Adlibris och Bokus

Andra som bloggat om boken är Johannas deckarhörna, Boktokig och Boklysten




tisdag 6 februari 2018

Att lyssna på ljudböcker

Jag är en ljudbokslyssnare av rang skulle jag våga påstå. Alltid en bok i örat så fort tillfälle ges. Någon gång kan det hända att jag bryter av med en P3 dokumentär eller något podavsnitt, men det är sällan.

När jag började lyssna på ljudböcker så hände det ofta att jag for iväg i tanken och glömde bort att lyssna. Jag hade svårt med koncentrationen helt enkelt. Visst händer det ibland fortfarande, men inte särskilt ofta. Jag har också kommit på det här med att öka hastigheten. När jag läser så läser jag ganska fort och har därför jättesvårt med tempot i de allra flesta inläsningar av böcker. Jag vill lyssna på en bok i samma tempo som om jag själv läste den, vilket betyder att jag sätter hastigheten på 1,25 eller 1,5 beroende på inläsare (eller uppläsare, vad det nu heter!). Det gör att jag kan koncentrera mig bättre på boken.

Många böcker passar att lyssna på men en del böcker börjar jag på och så är det något som gör att jag hellre vill läsa den. Det kan bero på många olika saker, t.ex på att jag inte gillar inläsaren eller att det är för många karaktärer att hålla reda på (så att man vill ha en bok att bläddra fram och tillbaka i).

Häromdagen så började jag lyssna på Koka björn av Mikael Niemi men valde att slå av efter 1 timme och 35 minuter. Det är Mikael Niemi själv som läser in boken och han gör det bra, jag gillar verkligen hans röst! Inte är det så många karaktärer att hålla reda på heller. Den här gången var anledningen till att jag vill läsa den i stället att jag vill njuta av språket. För en gång skull vill jag ha möjligheten att läsa långsamt, att ta en paus mitt i en mening och fundera lite.

Vad tycker du? Funkar alla böcker som ljudböcker? Har du någon favoritgenre när det kommer till att lyssna på böcker?

måndag 5 februari 2018

Krypens drottning - M.G. Leonard

Krypens drottning är uppföljaren till boken Kryp som jag skrev om här. Leonard skriver ju något så ovanligt som spänningslitteratur för barn där skalbaggar har en väldigt viktig roll. Sonen och jag var förtjusta i blandningen mellan vetenskap, mysterie och action. Förväntningarna på den här boken var därför ganska höga.

Handling (förlagets text):
Efter att äntligen hittat sin pappa vid liv stöter Darkus och hans vänner Betalt och Virginia på nya problem. Hans pappa verkar ha gått över till Lucretia Cutters sida. Och hon i sin tur verkar ha något riktigt hemskt i kikaren. Darkus pappa förbjuder dem att undersöka saken vilket gör dem än mer nyfikna. En försvunnen laboratorieassistent och en förgiftad vetenskapsman får dem att inse att det är fara och färde på riktigt och att de har ont om tid. De måste försöka kontakta Novak, Lucretias dotter, och be henne om hjälp.

Alla ledtrådar pekar mot den stora filmgalan i Los Angeles. De misstänker att Lucretia Cutter kommer att göra något fasansfullt där och lyckas med farbror Max hjälp att ta sig dit. Med sig har de sina skalbaggar som är till god hjälp, men vad Lucretia Cutter har i kikaren är värre än vad de någonsin kunnat föreställa sig.

Min reflektion:
Det här känns som en typisk mellanbok som har som syfte att bädda ordentlig inför den stora finalen. Den håller inte samma nivå som Kryp men ger föraningar om en väldigt spännande tredje bok, som ska heta Krypens krig och kommer ut i augusti. Eller egentligen kanske man inte kan säga att den inte håller samma nivå. Språket är bra, det kommer in några nya karaktärer som är roliga och spännande och miljöerna är ombytliga - boken tar oss från London till Los Angeles via en forskningsstation på Grönland. MEN det är  flera händelser som sätts igång och inte avslutas. Det är därför det känns som att Leonard bäddar i den här boken. Hon ger bakgrunden nu så att berättelsen kan ta ordentlig fart i nästa bok. Visst är det action även i Krypens drottning, ni behöver inte bli oroliga över det, men den lämnar läsaren med en känsla av att viss otillfredsställelse. Vi får dessutom veta en spännande hemlighet om Novak

 Ja, det här blev kanske en lite rörig reflektion men det är för att jag har blandade känslor om boken. Jag tyckte inte den var lika bra som den första men den fick mig att längta efter nästa. Det här är i alla fall en serie väl värd att läsa, särskilt tillsammans med ett barn som är intresserad av forskning, vetenskap, biologi och är djurvän.

Ett extra plus är det otroligt fina omslaget både på denna och på förra boken.

Boken ges ut av Opal förlag och kan köpas på Adlibris och Bokus

Andra som bloggat om boken är Bokkoll och Jennies boklista

lördag 3 februari 2018

Carolines arv - Katherine Webb

Carolines arv har ingått i mitt Projekt Hyllvärmare, som går ut på att läsa böcker som stått olästa i bokhyllan alldeles för länge (vi pratar flera år!). Jag har läst ett par böcker av Katherine Webb tidigare och tyckt mycket bra om dem. Det här är hennes debutroman.




Boken handlar om systrarna Beth och Erica som i vuxen ålder ärver släktens gamla gods som bebotts av deras elaka gamla mormor Meredith. Arvet kommer dock med ett krav. För att ärva så måste de bosätta sig där tillsammans. Deras första minnen av godset är idylliska (trots den elake mormodern och den ännu värre gammelmormorn Caroline) men sedan försvann deras kusin Henry spårlöst en sommardag och efter det var idyllen krossad.




När Beth och Erica åker till godset över julhelgen för att där, på plats, fatta beslut om de vill ärva stället eller inte så passar de även på att rensa och sortera. Erica hittar en resväska med Carolines gamla tillhörigheter. Bland annat ett fot som är taget i New York, innan hon flyttade till England för att gifta sig. På fotot så håller hon ett litet barn i knäet. Vem var barnet? Och vad hände egentligen med Henry? Det är frågor som Erica blir som besatt av att ta reda på.




Beth är inte lika intresserad. Hon mår väldigt dåligt psykiskt och det gamla huset berör henne illa. Hon vill inte prata om Henry, trots att Erica anar att Beth vet något om vad som hände. Kanske vet Erica också, fast hon inte kommer ihåg? Och deras barndomsvän Dinny, vad vet han?




Dinny tillhör en resandefamilj som enligt en gammal överenskommelse får ställa upp sina husvagnar på släktens ägor. Att flickorna umgicks med honom sågs inte med blida ögon och de har inte träffats sedan Henry försvann. Nu möts de igen som vuxna vilket river upp många gamla minnen.




Carolines arv är en generationsberättelse som sträcker sig över två kontinenter och mer än 100 år och det är en bok att begrava sig i. Det här så underbart när man trillar över sådana här böcker som får en att inte vilja göra något annat än att läsa. Jag sträckläste den! Kvinnoporträtten är fängslande och livsödena fascinerande. Även om den inte är en deckare så innehåller den mysterier och gåtor som bara måste lösas! Den handlar också om så mycket mer än vad jag har lyckats beskriva ovan, till exempel Beths sons vänskap med en förståndshandikappad ung man som Dinny tar hand om. Om omöjlig kärlek och omöjlig vänskap, om äventyr, kvinnors situation i olika tider och om hur hemligheter förtär.




Läs den men läs den när du har mycket tid så att du slipper lägga den ifrån dig. Köp boken nu och spara till påsklovet eller sommarsemestern!




Carolines arv ges ut av Historiska media och kan köpas på Adlibris och Bokus




Andra som bloggat om boken är Johannas deckarhörna, Holavedsbrudar och Boklysten





torsdag 1 februari 2018

Bara ett barn - Malin Persson Giolito

Sedan jag läste Störst av allt så har jag varit sugen på att läsa mer av Malin Persson Giolito. Jag har nu lyssnat på hennes bok Bara ett barn som gavs ut första gången 2010. Det är den första boken av (hittills) två böcker om advokaten Sophia Weber.

Sophia arbetar på en liten advokatbyrå och har aldrig haft något stort fall som blivit massmedialt uppmärksammat. Även om hon tycker att hon gör ett bra och viktigt jobb för mer mediokra brottslingar så vill hon verkligen ha ett utmanande brottsmål. Så blir hon företrädare för Alex Andersson i ett LVU-mål- (LVU = Lagen om vård av unga). Till en början är det inte något speciellt med det. Alex är sju år gammal, hamnar i slagsmål på skolan, har svårt att koncentrera sig och svär som en sjöman. När hans lärare en dag upptäcker att hans lilla kropp är täckt av blåmärken och brännmärken från cigaretter så tar hon kontakt med socialtjänsten som tvångsomhändertar honom. Och det är där Sophia kommer in.

Men så händer saker en midsommarafton när Alex ska få prova att vara hemma hos sin mamma igen. Alex blir misstänkt för ett allvarligt brott och Sophia kämpar för att ta reda på vad som verkligen har hänt den lilla grabben. Till sin hjälp har hon bland annat kriminalinspektör Adam Sahla som är expert på brott mot barn och på att förhöra barn. Hon rådfrågar även sin morfar Sture, en pensionerad barnpsykolog, ibland. Även om hon gör det motvilligt,  de har en mycket komplicerad relation. Sophia är uppvuxen med sin mormor och morfar eftersom hennes mamma inte klarade av att ta hand om henne när Sophia var liten.

Jag tror faktiskt att jag tyckte bättre om den här boken än om Störst av allt. Historien om Alex gick rakt in i mitt hjärta. Persson Giolito beskriver denna struliga lilla slagskämpen med sådan ömhet men även realistiskt. Hur svårt det är att närma sig barn som inte litar på någon och motarbetar alla vuxna. Det är så fint. Relationen mellan Alex och hans lärare Lisa ger en bra bild av hur viktig skolan är för utsatta barn. Det finns också ett avsnitt i boken där hon har skrivit in sin pappa Leif GW - jätteroligt!

Missa inte den här boken som ges ut av Wahlström och Widstrand och kan köpas på Adlibris och Bokus

Andra som bloggat om boken är Annikas litteratur- och kulturblogg och Kulturbloggen 




LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...