...med näsan i en bok...

Lewismannen  är andra boken i Peter Mays Isle of Lewis-trilogi. Den första boken, Svarthuset , har jag skrivit om här . Jag gillade verkligen Svarthuset  men Mays andra bok om Fin MacLeod är snäppet bättre. Kanske beror det på att jag numera är bekant med miljön och karaktärerna, att jag får träffa dem igen - efter att ha längtat lite. Jag lyssnade på boken som ljudbok med Mats Eklund som uppläsare. För er som inte läst Svarthuset  utfärdar jag nu spoilervarning ! Ska dock besinna mig och inte avslöja alltför mycket... Fin återvänder till Lewis efter att ordnat med skilsmässa och sagt upp sig som polis, föga anar han att han snabbt ska kastas in i ett nytt fall. Han tar sitt pick och pack, slår upp ett tält vid sitt föräldrahem som han tänker sig att han ska renovera. Han träffar återigen på sin gamla ungdomskärlek Marsaili vars gamle far Tormod har blivit dement. Marsailis mamma orkar inte längre med sin make och lämnar över allt ansvar på sin dotter. Tur för hen...

Ett inlägg i veckan verkar vara min melodi, men kanske lyckas jag med två denna vecka. Har ju en dag till på mig! Även om bloggen fortfarande går på sparlåga så är förhållandet med läsning inte detsamma. I örat har jag Lewismannen  Peter Mays uppföljare av Svarthuset , nuss lyssnade jag färdigt på Livbåten av Charlotte Rogan. Ikväll ska jag träffa bästa bokcirkeln Picket och Pocket, äta indiskt och prata om Konsten att vara kvinna av Cailin Moran. Första träffen i år! Ska bli roligt att höra vad de andra tyckte om boken, själv hann jag precis läsa ut den (för en halvtimme sedan!). Vi ska också planera en liten roadtripp i Västerbotten som vi kanske sjösätter i år. Planen är att besöka Sara Lidmans, P-O Enquists och Torgny Lindgrens hembyar. Vad tror ni om det? Visst låter det lite kul! Innan dess ska vi såklart ha läst författarna också.

För att komma i kapp med att berätta om de böcker jag läst på sista tiden så bjuder jag nu på fem "minirecensioner". Jag kommer inte att skriva så mycket om handlingarna i böckerna - de kan ni läsa er till genom att klicka på varje boks titel - utan mer om min upplevelse av böckerna. För ett par månader sedan lyssnade jag på En man som heter Ove av Fredrik Backman som ljudbok. Känns som att jag är den sista i Sverige och ändå var den inte riktigt vad jag trott. Den var rolig, absolut. En hel del dråpliga situationer och tidvis ett mycket underhållande språk. Samtidigt så innehöll den mer djup än vad jag hade förväntat mig. Inte så att jag blev djupt berörd, men på ett lättsamt sätt tar Backman sig an ämnen som sorg, saknad, hopplöshet och ilska. Visst är boken fylld av stereotyper och det är inte ett litterärt mästerverk, men den gav mig en god stund. Den fungerade perfekt som ljudbok eftersom den inte kräver alltför mycket av mig som lyssnare. Torsten Wahlund har...

Nu har sonen och jag kommit hem efter att ha varit på resande fot i 16 dagar. Vi har haft en underbar och händelserik tid i Austin, Texas och New York City. Jag har betat av två böcker under tiden: Huset vid havets slut av Elly Griffiths och Svarthuset av Peter May. Har kommit en bra bit i Harry Potter och den flamande bärgaren också som jag läser för sonen. Ni som tittar in här på bloggen med jämna mellanrum vet att jag har upptäckt fröjden med ljudböcker, kan nu meddela att jag tagit det till ytterligare en nivå. Nämligen ljudböcker för barn! För hur bra är inte det när rösten börjar bli hes och barnet har svårt att komma till ro på grund av jetleg och miljarder med nya intryck. Som nu ikväll till exempel när det bara är bus i kroppen på honom och han säger att det känns som att han inte kan vara stilla en sekund- och jag redan har läst i en halvtimme. Då lägger jag bara mobilen bredvid huvudkuden och slår igång en bok så ligger han åtminstone stilla (för att slå igång en film p...