Fortsätt till huvudinnehåll

Lewismannen - Peter May

Lewismannen är andra boken i Peter Mays Isle of Lewis-trilogi. Den första boken, Svarthuset, har jag skrivit om här. Jag gillade verkligen Svarthuset men Mays andra bok om Fin MacLeod är snäppet bättre. Kanske beror det på att jag numera är bekant med miljön och karaktärerna, att jag får träffa dem igen - efter att ha längtat lite. Jag lyssnade på boken som ljudbok med Mats Eklund som uppläsare.

För er som inte läst Svarthuset utfärdar jag nu spoilervarning! Ska dock besinna mig och inte avslöja alltför mycket...

Fin återvänder till Lewis efter att ordnat med skilsmässa och sagt upp sig som polis, föga anar han att han snabbt ska kastas in i ett nytt fall. Han tar sitt pick och pack, slår upp ett tält vid sitt föräldrahem som han tänker sig att han ska renovera. Han träffar återigen på sin gamla ungdomskärlek Marsaili vars gamle far Tormod har blivit dement. Marsailis mamma orkar inte längre med sin make och lämnar över allt ansvar på sin dotter. Tur för henne att Fin dykt upp som en räddande ängel och hjälper hene i kontakten med myndigheter. När ett mosslik hittas på ön så kallar polisen först dit en arkeolog i tron att det är ett väldigt gammalt lik, det visar sig dock att det "bara" legat i mossen sedan 50-talet. Efter DNA testning visar det sig att liket är nära släkt med Tormod - som alltid hävdat att han inte har några syskon. Fin kan såklart inte låta bli att forska i det hela och längs vägen så gräver han upp en hel del familjehemligheter men även en krass sanning om öns och landets historia.

May pendlar i berättelsen mellan dåtid och nutid. I dåtid är det Tormod som är berättarrösten och han berättar en viktigt historia både om regionen men även om hur man såg på barn förr i tiden, något som gäller även för dåtidens Sverige. Det är den här kombinationen mellan samhällshistoria, kriminalhistoria och relationshistoria som tilltalar mig så mycket med Mays böcker. Plus att jag älskar miljön, det karga,men vackra Yttre hebriderna och hur miljön påverkar människorna.

Precis som att jag grips av lust att åka till Shetlandsöarna när jag läser Ann Cleeves så vill jag besöka Yttre Hebriderna när jag läser Peter May.

Lotta Olsson presenterar i DN sina hundra deckarfavoriter, bland dem hittar man Lewismannen - väl förtjänt tycker jag! För den här är riktigt bra! Läs den!

Boken ges ut av Modernista och kan köpas på Adlibris och Bokus

Andra som bloggat om boken är Döda Zonen, Boktokig, Johannas deckarhörna och Zellys bokblogg

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kom...

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarn...

Vad är egentligen en spänningsroman?

Hur definierar ni en spänningsroman? Är det en slasktitel på en svårbestämbar genre eller..? Det är många böcker som har den benämningen på omslaget och jag har väl inte direkt reflekterat över det tidigare. Spontant har jag tänkt att en spänningsroman är en lite mer fartfylld deckare/kriminalroman. Alltså, det ska vara action och någon slags kriminell twist, gärna en mordgåta. Jag börjar inse att jag har fel... Frågan väcktes hos mig när jag valde att läsa Uppkomlingen  av Tomas Blom. Jag valde den just för att det stod "Historisk spänningsroman" på omslaget och jag kände mig sugen på en thriller i historisk miljö. Ack så jag misstog mig... Nu är det ju så att jag inte recenserat boken ännu, har inte ens läst ut den än, men jag kan säga så mycket som att den inte alls är vad jag trodde att den skulle vara. Visst den är spännande ibland, men inte "thrillerspännande" om ni fattar hur jag menar... Har googlat ordet "Spänningsroman" för att hitta någon ...