Hade hört mycket bra om den här boken så förväntningarna var rätt höga. Jag hade förväntat mig att gråta mycket men att det samtidigt skulle vara någon slags feel-good i ungdomstappning. Jag prickade hyfsat rätt... Lennie är sjutton år och bor med sin storasyster och sin mormor. Hennes morbror finns också med i bilden, men inte hennes mamma. Hennes mamma försvann när flickorna var små. Det pratas om att hon var en rastlös själ och att det är ett drag som finns i familjen. Lennies mamma var inte den första i släkten som lämnat sin familj, men man pratar inte så mycket om det. En dag dör Bailey plötsligt och Lennie blir förlamad av sorg och drar sig undan familj och vänner. Hon och Bailey delade rum och ingen annan får komma in där och röra någonting. När mormodern försöker övertala henne att städa undan Baileys saker blir hon tokig och sätter sig i garderoben och luktar på systerns tröjor. Ingen får städa undan Bailey. Så bestämmer sig hennes mormor för att Lennie skulle må bra ...