header

header

måndag 17 november 2014

Fem minirecensioner

För att komma i kapp med att berätta om de böcker jag läst på sista tiden så bjuder jag nu på fem "minirecensioner". Jag kommer inte att skriva så mycket om handlingarna i böckerna - de kan ni läsa er till genom att klicka på varje boks titel - utan mer om min upplevelse av böckerna.

För ett par månader sedan lyssnade jag på En man som heter Ove av Fredrik Backman som ljudbok. Känns som att jag är den sista i Sverige och ändå var den inte riktigt vad jag trott. Den var rolig, absolut. En hel del dråpliga situationer och tidvis ett mycket underhållande språk. Samtidigt så innehöll den mer djup än vad jag hade förväntat mig. Inte så att jag blev djupt berörd, men på ett lättsamt sätt tar Backman sig an ämnen som sorg, saknad, hopplöshet och ilska. Visst är boken fylld av stereotyper och det är inte ett litterärt mästerverk, men den gav mig en god stund. Den fungerade perfekt som ljudbok eftersom den inte kräver alltför mycket av mig som lyssnare. Torsten Wahlund har läst in boken och som vanligt så gör han ett bra jobb och smälter in med berättelsen utan att ta över.

Jag läste Huset vid havets slut av Elly Griffiths när jag var på resande fot i USA. Det är den tredje boken i serien om arkeologen Ruth Galloway. Jag gillade verkligen de första två böckerna och det här är en bok som jag hade längtat efter. Tyvärr var den inte lika bra som de andra men jag har inte gett upp på Galloway riktigt än. Jag älskar miljön och karaktärerna i de här böckerna, men själva storyn var för tunn. Något annat som jag tycker mycket om med Griffiths böcker är känslan i dem. Det är svårt att beskriva, det ord som ligger närmast är "mysigt".

Yttre Hebriderna

Under min resa hann jag också med att läsa Svarthuset av Peter May som också den utspelar sig i en karg miljö, närmare bestämt  Isle of Lewis, en liten ö i de Yttre Hebriderna. Kriminalkommissarie Fin Macleod är uppvuxen där men har inte varit tillbaka på många år, förrän nu, då han kallas dit för att utreda ett mord. Svarthuset är en gansak traditionell deckare men miljön är annorlunda. Människorna i boken är färgade av den hårda miljön och påminner mycket om karaktärerna i Åsa Larsson och Tove Alsterdals böcker som utspelar sig i Norrbotten. Jag gillade den och kommer absolut att återvända till Isle of Lewis och Fin Macleod.

På tal om Tove Alsterdal så har jag lyssnat på hennes bok I tystnaden begravd som ljudbok. Uppläsare är Anna Maria Käll, en av mina favorituppläsare. Alsterdal tar oss på en resa till Tornedalen och Ryssland och genom nästan hela 1900-talet. Det är många trådar i berättelsen men Alsterdal väver ihop dem på ett skickligt sätt. Boken är intressant för den berättar en ganska okänd, eller åtminstone ouppmärksammad, historia om Norrbotten. Om hur många utvandrade till Sovjetunionen för att söka ett bättre liv men möttes av något helt annorlunda än vad de föreställt sig. Skammen som följde. Det är huvudpersonen Katrins sökande efter sin familjs historia som jag tycker är mest spännande . Det nutida ryska spåret intresserar mig inte lika mycket.

Jag har också lyssnat på Rörgast av Johan Theorin som är den fjärde boken i hans Ölands svit. Min favorit Gerlof får ta stor plats i boken, något jag verkligen gillar. Det övernaturliga, eller åtminstone folks tro på det övernaturliga, spelar återigen en roll (men hade gärna fått ta större plats). Theorin är duktigt på det och jag får för mig att han är en duktig muntlig berättare också. Den här boken utspelar sig mitt i högsommaren och turistsäsongen. Gerlof har "tagit ledigt" från äldreboendet och flyttat hem till sin stuga vid havet för en tid. Det är en mycket fin och bra avslutning på bokserien, men den var något för lång och blev tidvis lite...tråkig. Kanske hade Theorin lite svårt att släppa sina karaktärer...jag vet inte, men jag hade tycket mycket bättre om den om han inte svävat ut lika mycket som han gör. Även den här boken tar upp den svensak utvandringen till Sovjet, men denna i form av en hemvändare - som inte har helt goda avsikter...

Förutom En man som heter Ove så anar jag några teman i min seanste läsning. Nämligen hav, öar, Ryssland/Sovjet och mörka släkthistorier.








Inga kommentarer:

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...