Fortsätt till huvudinnehåll

En droppe midnatt - Jason Diakité

Vi läste En droppe midnatt i bokcirklen som jag är med i september (? tror jag det var). En av alla saker som är så roligt med att vara med i en bokcirkel är att jag får läsa böcker som jag aldrig skulle ha valt själv. Jag läser i stort sett aldrig biografier och självbiografier. Vet egentligen inte varför den genren inte intresserar mig eftersom jag är nyfiken på människor överlag, men lär mig hellre om andra via samtal (OBS! Vanligt skvaller avskyr jag!).

Jag har ingen relation till Jason "Timbuktu" Diakité. Lyssnar inte på hans musik och är notoriskt ointresserad av kändisskvaller. Min enda uppfattning om honom är att han verkar vara en schysst kille, men sedan tar det nog stopp där.

Baksidetext

31 år senare sitter jag i mammas lägenhet på Östra torn i Lund och minns klasskamraternas glåpord som gjorde det omöjligt för mig att undfly sanningen att min hudfärg var avgörande för hur världen skulle bemöta mig. Jag minns min irrande, envisa jakt efter en mindre splittrad identitet. Jag söker fortfarande platsen där jag hör hemma. En plats där jag inte är mitt emellan. Där jag inte behöver påminnas om mitt hälftenskap. Jag har under tid varken känt mig svenska eller amerikansk, vitt eller svart. Jag vet inte om jag kan leva med tanken på att hem bara ska finnas inom mig och aldrig får bli en fysisk plats...

Jag tar fram farfar Silas gamla beiga rock där den hänger längst in i garderoben. Det enda jag förutom några vaga minnen har från honom. Det är så många frågor jag skulle vilja ställa farfar. Den enkle kyparen som i alla fall alltid hade blanka skor. Han som lämnade den fattiga Söder 1920 i hopp om ett bättre liv i Harlem. Samma Harlem som pappa lämnade 1968 i hopp om ett bättre liv i Lund.
Varken mamma eller pappa minns att de någonsin hade ett samtal med honom om hans liv, hans strävan, hans drömmar, hans sorger eller passionerade stunder.
Jag knyter den gröna slipsen runt halsen, tar på mig farfars slitna trenchcoat, mina nyputsade bruna läderskor och går ut."

Mina reflektioner

Jag blev positivt överraskad av den här boken som har så många bottnar i sig. Diakité använder sökandet efter sin identitet och sin familjs historia till att beskriva, reflektera kring och analysera USAs mörka historia, hur slaveriet fortfarande sätter djupa spår i samhället, vad det innebär att inte tillhöra normen, att befinna sig i ett utanförskap utan egentlig möjlighet att bli helt inkluderad i någon grupp, mellan mänskliga relationer och mycket mer. Det är oerhört intressant och bidrog till bra diskussioner i bokcirkeln.

Varje gång jag läser skildringar av slaveriet så blir jag fullständigt golvad, särskilt när jag börjar tänka på att slaveri och människohandel fortfarande är obehagligt aktuellt. Över 12 miljoner människor kidnappades och fördes över Atlanten mellan 1525 och 1867.

Det jag läst mindre om är skildringar över hur slaveriet påverkar slavättlingar idag. För det är klart att det färgar hela familjehistorien med mera, med mera. Om detta skriver Diakité en hel del och han ger mig mersmak. Jag vill veta mer om det!

Det här är en väldigt bra bok och jag rekommenderar alla att läsa den, gärna i grupp så att man kan prata om den efteråt.

Boken ges ut av Månpocket och kan köpas på Adlibris och Bokus

Andra som bloggat om boken är och dagarna går..., Läsvärd eller inte och Tvåtusen boktankar


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Blod rödare än rött: en berättelse om mod, smärta och vägen till försoning - Arkan Asaad

För någon vecka sedan så skrev jag om Arkan Asaads bok Stjärnlösa nätter . Den handlar om Amàr som tvingades in i ett giftermål med sin kusin. Det här är berättelsen om Amàrs pappa Casim. Handling (förlagets text): I uppföljaren till den hyllade debutromanen Stjärnlösa nätter  får vi lära känna Casim, Amàrs far, som i första boken bara framstår som en grym och oförstående pappa. Vad gjorde honom till den han har blivit? Det visar sig att Casims öde är minst lika dramatiskt som Amàrs eget. Efter en hård uppväxt gifter han sig med Jamila, men kort därefter tvingas han iväg för militärtjänstgöring. Casim längtar hem och bestämmer sig för att desertera, och familjen tvingas på flykt. Den farliga och plågsamma resan slutar i Sverige, samtidigt som Casims mor, far och syskon hamnar i fängelse där de torteras, våldtas och dödas. När Amàr lär känna det våldsamma öde som format Casim kan han äntligen förstå och slutligen försonas med sin pappa. Mina reflektioner: Oj, vad ska man säg

Swede Hollow - Ola Larsmo

Jag har varit nyfiken på Swede Hollow  ända sedan den gavs ut men har tålmodigt väntat på att den ska komma som ljudbok, vilket den gjorde i juli så nu har jag lyssnat på den. Handling, förlagets text: Swede Hollow är en ravin mitt i St Paul, Minnesota. Idag är den öde, men vid sekelskiftet 1800-1900 bodde mer än tusen svenskar i en slum som stadens myndigheter beskrev som ett pesthål. Barnadödligheten var hög, arbetsolyckorna likaså. Här samlades några av den miljon svenska migranter som aldrig lyckats ta sig in i det nya samhället - illa sedda av såväl amerikaner som mer väl lottade svenska migranter. Vi känner dem till namnen, inte mer. Människorna i ravinen är några av de svenskar vi sorterat bort ur vår gemensamma historia. Vi har valt att inte se dem, för deras erfarenheter gör något med vår självbild. Men då världen åter präglas av migration och folkvandring stiger de fram på nytt och vill bli sedan. I Swede Hollow samlas vintern 1897 en brokig skara av människor, som

Bortom solens strålar - Arkan Asaad

Jag har läst den tredje boken av Arkan Asaad. En bok som knyter ihop de två första Stjärnlösa nätter och Blod rödare än rött . Handling (förlagets text): Knappt tre år gammal anländer Amàr med sin familj till Sverige. De flyttar in i en välmående svensk förort, etablerar sig och lyckas skapa sig ett gott liv. Tills en dag. På julafton när Amàr är 12 år får fadern ett samtal. Det första livstecknet från hemlandet. Fadern inser vilket oerhört pris de som blev kvar har fått betala för deras frihet. Tyngd av skuld raserar han på kort tid allt de har byggt upp. Familjen tvingas flytta från det trivsamma villaområdet till en förort försänkt i djup fattigdom och misär. På en plats utan framtidstro är det svårt att följa sina drömmar, men Amàr är fast besluten om att hans öde inte är förutbestämt. Samtidigt som han kämpar för att hitta en mening i sin nya tillvaro blir familjens problem allt större. Faderns eskalerande våldsamhet göra att ingen av dem längre kan känna sig säkra.