Fortsätt till huvudinnehåll

håpas du trifs bra i fengelset - Susanna Alakoski

Sami och Anni är syskon och växer upp med en alkoholiserad far och deprimerad mor. De är andra generationens invandrare från Finland och familjen har alltid dåligt med pengar. Sami får gå i så kallad observationsklass för han har svårt att sitta still och koncentrera sig. Anni går i vanlig klass men är avundsjuk på Sami och hans observationsklass. I kompiskretsen finns det hasch och alkohol, Sami fastnar för haschet. Syskonens vägar delar på sig. Anni kämpar sig ur fattigdomen, utbildar sig till hjälparbetare (socionom?), gifter sig och får dottern Jenna. Sami fastnar i ett drogmissbruk som blir värre och värre. Han är en av dem som sover på härbärgen, saknar tänder, har kroppen fylld med fula tatueringar och går med ryckig gång.

håpas du trifs bra i fengelset handlar om Sami och Annis relation och hur den fullkomligt upptas av Samis drogande. Det är Anni som är berättarrösten. Hon beskriver vanmakten inför drogerna, ilskan på brodern, rädslan när han ibland är försvunnen långa perioder, skammen, oförståendet, bemötandet av plitar och så vidare. Boken börjar med att Anni deltar i en av Samis behandlingar för missbruket och cirkeln sluts när boken avslutas vid samma tillfälle. Historien berättas inte i kronologisk ordning utan Alakoski hoppar fram och tillbaka mellan olika tidpunkter. Jag lyssnade på boken som ljudbok och ibland blev det tilltaget lite problematiskt, men jag tror att det är alldeles strålande om man läser boken i pappersformat.
Susanna Alakoski
Jag tycker också mycket om Alakoskis språk, hon hittar på nya ord som "djupsorg", "stoppsorg" och...ja, jag kommer inte på fler nu. Men hon skapar liksom sitt eget språk och det är roligt att få ta del av.
Hon beskriver karaktärerna bra och jag får en känsla för dem alla. Det är skönt att hon gör Anni så komplex, jag gillar henne men samtidigt blir jag stundtals irriterad på henne och hennes val.
Bokbrus skriver att den känns som en dokumentär och jag håller med henne. Boken känns inte fiktiv och Alakoski har en god kunskap om missbruk, missbrukare och anhöriga. Det är Alakoski själv som är uppläsare och det är väl så där. Hon läser väldigt stappligt och hackigt... Boken hade nog vunnit på en annan uppläsare.
Jag tyckte att boken var bra, men ibland blev det lite väl mycket ältande och malande, lite väl många upprepningar. Den hade vunnit på att kortas ner.
Andra som skrivit om boken är Annas bokhylla, och dagarna går... och Klok som en bok

Kommentarer

(jag vill nog inte läsa den....
Så kan det vara ibland, det är ju en sak som är bra med att läsa recensioner man får tips men man får även hjälp att sålla bort...
Linnea sa…
Håpas du trifs bra i fengelset är en av de bästa böckerna jag har läst i år! Jag tyckte att den var kanonbra och väldigt angelägen och viktig. Den tar tag i klassfrågan på så många sätt! Såhär i backspegeln kan jag väl i och för sig hålla med dig om att den kanske innehåller för mycket "ältande", men när jag läste den och när den precis var utläst tyckte jag att den var enbart fantastisk!
Upplevelsen hade kanske varit annorlunda om jag läst i stället för lyssnat...Tyckte det var mycket intressant när hon tog upp att man sällan tar med fattigdom som en bidragande orsak till ex missbruk
Anonym sa…
Jag blev oerhört tagen av denna bok. Den är ju en fortsättning på Alakoskis Svinalängorna som jag däremot lyssnade på i en fantastisk uppläsning. Minns inte av vem dock. Rekommenderas varmt.

Populära inlägg i den här bloggen

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarna med fni

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kommer jag t

Vad är egentligen en spänningsroman?

Hur definierar ni en spänningsroman? Är det en slasktitel på en svårbestämbar genre eller..? Det är många böcker som har den benämningen på omslaget och jag har väl inte direkt reflekterat över det tidigare. Spontant har jag tänkt att en spänningsroman är en lite mer fartfylld deckare/kriminalroman. Alltså, det ska vara action och någon slags kriminell twist, gärna en mordgåta. Jag börjar inse att jag har fel... Frågan väcktes hos mig när jag valde att läsa Uppkomlingen  av Tomas Blom. Jag valde den just för att det stod "Historisk spänningsroman" på omslaget och jag kände mig sugen på en thriller i historisk miljö. Ack så jag misstog mig... Nu är det ju så att jag inte recenserat boken ännu, har inte ens läst ut den än, men jag kan säga så mycket som att den inte alls är vad jag trodde att den skulle vara. Visst den är spännande ibland, men inte "thrillerspännande" om ni fattar hur jag menar... Har googlat ordet "Spänningsroman" för att hitta någon