Sami och Anni är syskon och växer upp med en alkoholiserad far och deprimerad mor. De är andra generationens invandrare från Finland och familjen har alltid dåligt med pengar. Sami får gå i så kallad observationsklass för han har svårt att sitta still och koncentrera sig. Anni går i vanlig klass men är avundsjuk på Sami och hans observationsklass. I kompiskretsen finns det hasch och alkohol, Sami fastnar för haschet. Syskonens vägar delar på sig. Anni kämpar sig ur fattigdomen, utbildar sig till hjälparbetare (socionom?), gifter sig och får dottern Jenna. Sami fastnar i ett drogmissbruk som blir värre och värre. Han är en av dem som sover på härbärgen, saknar tänder, har kroppen fylld med fula tatueringar och går med ryckig gång.
håpas du trifs bra i fengelset handlar om Sami och Annis relation och hur den fullkomligt upptas av Samis drogande. Det är Anni som är berättarrösten. Hon beskriver vanmakten inför drogerna, ilskan på brodern, rädslan när han ibland är försvunnen långa perioder, skammen, oförståendet, bemötandet av plitar och så vidare. Boken börjar med att Anni deltar i en av Samis behandlingar för missbruket och cirkeln sluts när boken avslutas vid samma tillfälle. Historien berättas inte i kronologisk ordning utan Alakoski hoppar fram och tillbaka mellan olika tidpunkter. Jag lyssnade på boken som ljudbok och ibland blev det tilltaget lite problematiskt, men jag tror att det är alldeles strålande om man läser boken i pappersformat.
Jag tycker också mycket om Alakoskis språk, hon hittar på nya ord som "djupsorg", "stoppsorg" och...ja, jag kommer inte på fler nu. Men hon skapar liksom sitt eget språk och det är roligt att få ta del av.
Hon beskriver karaktärerna bra och jag får en känsla för dem alla. Det är skönt att hon gör Anni så komplex, jag gillar henne men samtidigt blir jag stundtals irriterad på henne och hennes val.
Bokbrus skriver att den känns som en dokumentär och jag håller med henne. Boken känns inte fiktiv och Alakoski har en god kunskap om missbruk, missbrukare och anhöriga. Det är Alakoski själv som är uppläsare och det är väl så där. Hon läser väldigt stappligt och hackigt... Boken hade nog vunnit på en annan uppläsare.
Jag tyckte att boken var bra, men ibland blev det lite väl mycket ältande och malande, lite väl många upprepningar. Den hade vunnit på att kortas ner.
Andra som skrivit om boken är Annas bokhylla, och dagarna går... och Klok som en bok
håpas du trifs bra i fengelset handlar om Sami och Annis relation och hur den fullkomligt upptas av Samis drogande. Det är Anni som är berättarrösten. Hon beskriver vanmakten inför drogerna, ilskan på brodern, rädslan när han ibland är försvunnen långa perioder, skammen, oförståendet, bemötandet av plitar och så vidare. Boken börjar med att Anni deltar i en av Samis behandlingar för missbruket och cirkeln sluts när boken avslutas vid samma tillfälle. Historien berättas inte i kronologisk ordning utan Alakoski hoppar fram och tillbaka mellan olika tidpunkter. Jag lyssnade på boken som ljudbok och ibland blev det tilltaget lite problematiskt, men jag tror att det är alldeles strålande om man läser boken i pappersformat.
Susanna Alakoski |
Hon beskriver karaktärerna bra och jag får en känsla för dem alla. Det är skönt att hon gör Anni så komplex, jag gillar henne men samtidigt blir jag stundtals irriterad på henne och hennes val.
Bokbrus skriver att den känns som en dokumentär och jag håller med henne. Boken känns inte fiktiv och Alakoski har en god kunskap om missbruk, missbrukare och anhöriga. Det är Alakoski själv som är uppläsare och det är väl så där. Hon läser väldigt stappligt och hackigt... Boken hade nog vunnit på en annan uppläsare.
Jag tyckte att boken var bra, men ibland blev det lite väl mycket ältande och malande, lite väl många upprepningar. Den hade vunnit på att kortas ner.
Andra som skrivit om boken är Annas bokhylla, och dagarna går... och Klok som en bok
Kommentarer