Förra sommaren så sträckläste jag Ewa Klingbergs Manglade dukar och vikta servetter och har sedan dess väntat och längtat efter en ny bok av henne. Så för ett par veckor så fanns den i min hand, Lånat silver och krossat glas, och jag högg i ganska direkt.
Handling (förlagets text):
Jeanette begraver sin förolyckade man och känner sig framför allt lättad. Nu behöver hon inte ta tag i pappersarbetet och bodelningen som den planerade skilsmässan skulle innebära. Men knappt är maken i graven förrän Jeanettes besvärliga svärmor kräver att få flytta in i huset. Jeanette flyr då upp till husets vind, som behöver rensas ut. Där gör hon ett oväntat fynd, något som för henne samman med ett gripande livsöde i slutet av 1800-talet.
Mina reflektioner:
Förutom Jeanette så får vi följa Matilda som växer upp på 1800-talet. Berättelserna om de två kvinnorna förenas genom de fotografier som Matilda lämnat efter sig och som Jeanette sedan målar av till tavlor. När svärmodern sedan får se tavlorna avslöjas en stor hemlighet.
Det är inte någon hemlighet att jag älskar historiska romaner. Även om jag brukar säga att det är skräckgenren som ligger närmast mitt hjärta (och så är det) så har jag insett att jag läser väldigt många historiska romaner. Jag har också en förkärlek för romaner som väver ihop dåtida och en nutida historier - ett ganska vanligt grepp i många genrer. Klingberg gjorde samma sak i sin förra roman men, om jag nu minns rätt, så får den historiska berättelsen ta en större plats i den här boken.
Jag gillar hur Klingberg lyckas skriva feelgood utan att det blir för rosaskimrande och puttinuttigt. Jeanette får brottas med sina dubbla känslor kring sin makes död och är inte alls så känslokall som hon låter i förlagets beskrivning av boken. Att bli änka leder till att hon äntligen får blomstra och ägna sig åt sin stora hobby, en hobby som hon lade undan när hon träffade sin man. Matilda trotsar familjen som vill att hon ska gifta sig med en elak rik bonde för att gården ska finnas i släkten. Hon rymmer men hittar ett hem hos fotografen Berta. Där lär hon sig konsten att fotografera och får utvecklas och vara sin egen person - göra som hon vill. En frihet som hon är noga att bevara även när hon möter kärleken.
Och ja, Felicia från Manglade dukar och vikta servetter dyker upp i den här boken också. Hon är en bifigur men det är roligt att få en liten glimt av hur hennes liv har blivit.
En feelgoodbok lyckas som bäst, tycker jag, när den får mig att känna att jag vill leva karaktärernas liv. När jag vill "in i boken". Det lyckas Klingberg med trots att varken Jeanettes eller Matildas liv är perfekta eller enkla. Det här är en bok att drömma sig in i men som samtidigt ger ett mervärde.
En liten varning! Om du bestämmer dig för att läsa boken (vilket jag tycker du ska göra) var beredd på att du inte kommer att kunna lägga den ifrån dig förrän du läst den sista sidan!
Boken ges ut av Historiska Media och kan köpas på Adlibris och Bokus
Andra som bloggat om boken är Hanneles bokparadis och Jennies boklista
Handling (förlagets text):
Jeanette begraver sin förolyckade man och känner sig framför allt lättad. Nu behöver hon inte ta tag i pappersarbetet och bodelningen som den planerade skilsmässan skulle innebära. Men knappt är maken i graven förrän Jeanettes besvärliga svärmor kräver att få flytta in i huset. Jeanette flyr då upp till husets vind, som behöver rensas ut. Där gör hon ett oväntat fynd, något som för henne samman med ett gripande livsöde i slutet av 1800-talet.
Mina reflektioner:
Förutom Jeanette så får vi följa Matilda som växer upp på 1800-talet. Berättelserna om de två kvinnorna förenas genom de fotografier som Matilda lämnat efter sig och som Jeanette sedan målar av till tavlor. När svärmodern sedan får se tavlorna avslöjas en stor hemlighet.
Det är inte någon hemlighet att jag älskar historiska romaner. Även om jag brukar säga att det är skräckgenren som ligger närmast mitt hjärta (och så är det) så har jag insett att jag läser väldigt många historiska romaner. Jag har också en förkärlek för romaner som väver ihop dåtida och en nutida historier - ett ganska vanligt grepp i många genrer. Klingberg gjorde samma sak i sin förra roman men, om jag nu minns rätt, så får den historiska berättelsen ta en större plats i den här boken.
Jag gillar hur Klingberg lyckas skriva feelgood utan att det blir för rosaskimrande och puttinuttigt. Jeanette får brottas med sina dubbla känslor kring sin makes död och är inte alls så känslokall som hon låter i förlagets beskrivning av boken. Att bli änka leder till att hon äntligen får blomstra och ägna sig åt sin stora hobby, en hobby som hon lade undan när hon träffade sin man. Matilda trotsar familjen som vill att hon ska gifta sig med en elak rik bonde för att gården ska finnas i släkten. Hon rymmer men hittar ett hem hos fotografen Berta. Där lär hon sig konsten att fotografera och får utvecklas och vara sin egen person - göra som hon vill. En frihet som hon är noga att bevara även när hon möter kärleken.
Och ja, Felicia från Manglade dukar och vikta servetter dyker upp i den här boken också. Hon är en bifigur men det är roligt att få en liten glimt av hur hennes liv har blivit.
En feelgoodbok lyckas som bäst, tycker jag, när den får mig att känna att jag vill leva karaktärernas liv. När jag vill "in i boken". Det lyckas Klingberg med trots att varken Jeanettes eller Matildas liv är perfekta eller enkla. Det här är en bok att drömma sig in i men som samtidigt ger ett mervärde.
En liten varning! Om du bestämmer dig för att läsa boken (vilket jag tycker du ska göra) var beredd på att du inte kommer att kunna lägga den ifrån dig förrän du läst den sista sidan!
Boken ges ut av Historiska Media och kan köpas på Adlibris och Bokus
Andra som bloggat om boken är Hanneles bokparadis och Jennies boklista
Kommentarer