Handling (Förlagets text):
En mor sörjer sin dotter, dräpt på sin bröllopsnatt. När ingen annan vill utreda dödsfallet frågar hon den ende som återstår, en enarmad palt som sörjer sin döde vän.
På Danvikens hospital, i utkanten av Stockholm, sitter en ung ädling och våndas över det vidriga brott han anklagas för.
I den andra delen av Niklas Natt och Dags "Bellman noir"-trilogi, får vi åter följa Mickel Cardell och Anna-Stina Knapp och den myllrande och ruttnande värld som är deras, där vad lite som återstår av den gustavianska ärans prakt är statt i sönderfall. Niklas Natt och Dag visar att han är långifrån färdig med sin brutala och nakna skildring av det sena 1700-talets mörka vrår.
Mitt omdöme:
Jag vet inte vad som hände men jag tror att jag var ofokuserad när jag lyssnade på den här boken. 1793 sögs jag in och när jag lyssnade på den så kändes det som att jag var på plats. När jag lyssnade på den här så fladdrade tankarna iväg. Det behöver inte vara bokens fel, mest troligt var det inte det. Jag blir lite irriterad på mig själv att jag slösade bort den här boken när jag kanske egentligen bara var mottaglig för en podd, inte en maffig bok...Kanske ska jag lyssna igenom den igen.
Med det sagt så är detta en spännande och välskriven historia som tar sin början med att en ung man skickas iväg till Västindien. Den officiella orsaken är att han ska få upptäcka världen och bli mer lärd men huvudskälet är egentligen att skilja honom från kvinnan han älskar som enligt familjen inte är värdig honom. Under sin resa så får han reda på att hans pappa och bror avlidit. Han åker hem för att gifta sig med sitt livs kärlek. Men under bröllopsnatten så mördas hon på ett högst blodigt sätt och brudgummen, som inte minns något av natten, beskylls och sätts på Danvikens hospital. Brudens mamma tror inte på historien och anlitar Mickel Cardell att lösa brottet.
Mickel, som är svårt nedsupen och sörjer sin vän Cecil Winge, tar sig an fallet. Vi får även återigen möta Anna-Stina Knapp och följa vad som händer i hennes liv, något som jag uppskattar.
Precis som 1793 så är den här boken våldsam, blodig och smutsig men Mickel är en sympatisk figur mitt i allt elände. Och enveten, han backar inte när spåren tar honom på vägar som han helst skulle vilja undvika.
Det här är en bra bok men gör inte som jag utan ge boken den tid och fokus som den förtjänar.
Kommentarer