Burman är författare och litteraturforskare och har tidigare även skrivit en avhandling om poeten, skalden Johan Henric Kellgren som är huvudpersonen i den här boken. Detta är hennes debutbok och gavs ut första gången 1993.
Året är 1795 och poeten har avlidit. Kanslirådet Nils von Rosenstein har för avsikt att skriva en levnadsteckning över honom och ber Kellgrens bror, prosten Jonas Kiellgren, och hans älskarinna Fru Hedda Falk att hjälpa honom genom att anteckna ner sina minnen. Boken varvas av deras berättelser. Genom brodern får vi lära känna Kellgren från barndom, genom studietid och sedan i vuxen ålder. Hedda Falk berättar öppenhjärtat om deras hemliga, passionerade och tidvis komplicerade förhållande. Johan Hendric (Jean Hendrich) var en kvinnotjusare utan dess like, drabbades av syfilis tre gånger under sin livstid, och gifte sig aldrig. Redan från barndomen var han svag och lungsjuk. Han levde ett liv i glamour, festade mycket och blev Gustaf III:s gunstling.
 |
| Carina Burman |
Särskilt imponerad är jag över Burmans språk, det är som att tas tillbaka till 1700-talet. Som att texterna verkligen är skrivna av prosten och Hedda Falk. Trots det blir det inte tradigt eller svårläst, utan gör bara historien och miljöbeskrivningen troligare. Man kommer nära karaktärerna i boken och blir nyfiken på hur det ska gå för dem. Som läsare får man träffa flera av 1700-talets kända kulturelit och jag fick känslan av att få lära känna dem på ett personligt och privat plan.
Det här är ingen sommarbok att ta med sig till stranden, hellre en bok att läsa i lugna stunder av ensamhet. Jag rekommenderar den till dig som är intresserad av 1700-talets Sverige och vill läsa något annorlunda. En bra bok, men som sagt, ingen bladvändare.
Kommentarer