header

header

lördag 1 juni 2013

Dan Brown - Inferno

Robert Langdon vaknar upp i en sjukhussäng i Florens och har ingen aning om hur han hamnat där. Ganska snart befinner han sig i fara och flyr hals över huvud tillsammans med läkaren Sienna Brooks. I hans kavaj hittar de ett märkligt föremål och Langdon har återigen ett mysterium att lösa. Farliga krafter är i görningen och de har på något sätt med Dante Alighieris verk Divina Commedia att göra.

Mer än så behöver vi inte orda om handlingen. Ingredienserna känns igen: Robert Langdon (professor i religiös symbolik), en stark och tuff kvinnlig kompanjon, gamla byggnader, dolda budskap, ledtrådar, action och så vidare, och så vidare.

La Mappa dell´Inferno av Sandro Botticelli

Om jag inte hade läst Änglar och demoner, Da vincikoden och Den förlorade symbolen så hade jag förmodligen tyckt att den här boken var underhållande, nu blir det mer en upprepning. Som om Brown tänker att han funnit ett vinnande koncept, receptet till en bästsäljare, och desperat håller sig till det. Jag önskar att han hade vågat mer. Tyvärr blir karaktärerna platta och inte särskilt trovärdiga, allt för mycket fokus läggs på spring i
gränder, klättrande och sökandet efter hemliga skrymslen och vrår. Förmodligen blir det här en bättre film än det är bok...

Brown är uppenbarligen kunnig i konst- och litteraturhistoria, arkitektur och symbollära. Tänk om han kunde fördjupa sig i det och skriva en långsammare pusseldeckare - det tror jag skulle bli bra. Men blir det någon mer bok med Robert Langdon som huvudkaraktär så lär jag inte läsa den, tyvärr.

Författaren tar upp ett intressant tema i den här boken, nämligen jordens överbefolkning. Hur mycket tål egentligen jorden? Håller mänskligheten på att utplåna sig själva? Vad ska vi göra åt saken? Jag är dock lite osäker på var Brown själv står och känner mig kluven till sensmoralen i boken

Boken ges ut av Albert Bonniers förlag och kan köpas på Adlibris och Bokus

Andra som bloggat om boken är Monicas Bokläsardagbok, Deckarhuset och Skuggornas bibliotek

2 kommentarer:

Carro sa...

Jag är någonstans i mitten av den nu och tycker hittills att den är okej, men inte så bra att jag inte kan lägga ifrån mig den vilket jag hade hoppats på..

Malin sa...

Håller med dig om sensmoralen! Det sjukaste var att efter jag läst den så kände jag mig själv lite kluven till vad jag skulle tycka; vad är okej för allas bästa EGENTLIGEN? Och vem ska få ta de besluten?

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...