Fortsätt till huvudinnehåll

Skuggvakt - Jonas Lejon

Skuggvakt är en del av mitt Projekt hyllvärmare. Jag läste ut den innan jul men har haft fullt upp med så mycket annat (firande och sånt ni vet) att jag inte kommit mig för att skriva om den förrän nu.

Skuggvakt är Jonas Lejons debutroman och handlar om Kim som har sitt ursprung i "de norrländska skogarna" (som jag avskyr det uttrycket...) men till stor del är uppvuxen i Stockholm. Hon var med om någonting i sin barndom, vad vet hon knappt själv, och sedan dess så har hon pendlat in och ut från psykiatrin. Hon har övertalats av psykologer att det hon påstår sig varit med om bara är fantasier och att hon ska glömma, förtränga det. Detta tills hennes pappa en dag tar livet av sig och hennes nuvarande psykolog ger henne rådet att möta sitt förflutna. Sagt och gjort så packar hon ihop sina grejer och åker till pappans hus i byn Fjällfors utanför Sakajärvi, en liten by någonstans i norrbotten (?).  Ganska snart känner hon att något inte står rätt till, hon känner sig bevakad - som att någon tittar in på henne genom fönstret och även befinner sig inne i stugan ibland. Hon umgås med sin kusin och träffar även en kille som hon motvilligt förälskar sig i. Snart blir det alltmer klart i hennes minne om vad som egentligen hände en natt för länge sedan.

Två saker förvirrar mig med den här boken. Dels Sakajärvi. Såvitt jag vet så finns det ett Sakkajärvi utanför Gällivare, men det är nog inte den byn som menas. Kim stannar först och tankar i Västerbottens inland och är sedan snabbt i Norrbotten (som jag förstår det någonstans norr om Älvsbyn) men sedan åker karaktärerna till Skellefteå för att festa... Det stoppar upp mig i läsningen att jag behöver fundera så mycket över geografin.

Den andra saken som förvirrar mig i läsningen är språket. Boken hade behövt mer redigering för att rätta till meningsbyggnadsfel och märkligt uppbyggda meningar. Jag reagerar också på att huvudpersonen Kim uttrycker sig så olikt beroende på om hon tänker eller pratar högt. När man får "vara med" i hennes tankar är hon ganska mjuk men när hon öppnar munnen låter hon ofta hetsk och aggressiv. Det går inte ihop. Överhuvudtaget uttrycker karaktärerna sig överlag rätt aggressivt och kvinnofientligt på ett sätt som inte passar ihop med hur jag annars uppfattar dem och inte heller passar in i historien. Jag får upplevelsen att det är författaren som ljuder igenom alltför högt, att han inte låter sina karaktärer komma till tals...om ni förstår hur jag menar...

Det är inte heller särskilt trovärdigt att en psykolog uppmanar en patient att förtränga saker och glömma bort... Ofta brukar det vara tvärtom.

Anledningen till att jag läste ut den här boken - som jag egentligen tyckte var rätt dålig - är att själva idén bakom boken, själva historien var intressant. Det hade kunnat bli riktigt bra men boken hade behövt mer arbete, mer redigering och ombearbetning.

Boken ges ut av Mörkerdottirs förlag och kan köpas på Adlibris och Bokus

Andra som bloggat om boken är TinaO, Boktokig och Dagens bok

Kommentarer

Unknown sa…
Det är också ett märkligt och väldigt irriterande rabblande av ölmärken i boken.
Jag instämmer i dina åsikter om boken, den hade behövt en hel massa mer redigering och omarbetningar. Nu har den ju några år på nacken och jag tycker att Mörkersdottir blivit mycket vassare, helt klart ett av landets mest intressanta små förlag och Fridas egna böcker är alla läsvärda.
Lejon vann Fantastiknovelltävlingen 2013, så han har kanske också slipat sitt skrivande.
Linnea sa…
Märkligt att författaren inte verkar ha så bra koll på avstånden i Norrland.. De flesta som inte har jättekoll på Norrland brukar ju inte skriva om den landsändan heller.. ;)
Just ölmärken lade jag inte märke till:) Håller med om att Mörkersdottir är ett spännande förlag och jag läser gärna deras böcker. Denna är som sagt ett par år gammal och jag är övertygad om att förlaget utvecklats mycket sedan dess! Lejon kommer jag dock att vara fortsatt skeptisk till...

Linnea - Håller med!

Populära inlägg i den här bloggen

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarna med fni

Blod rödare än rött: en berättelse om mod, smärta och vägen till försoning - Arkan Asaad

För någon vecka sedan så skrev jag om Arkan Asaads bok Stjärnlösa nätter . Den handlar om Amàr som tvingades in i ett giftermål med sin kusin. Det här är berättelsen om Amàrs pappa Casim. Handling (förlagets text): I uppföljaren till den hyllade debutromanen Stjärnlösa nätter  får vi lära känna Casim, Amàrs far, som i första boken bara framstår som en grym och oförstående pappa. Vad gjorde honom till den han har blivit? Det visar sig att Casims öde är minst lika dramatiskt som Amàrs eget. Efter en hård uppväxt gifter han sig med Jamila, men kort därefter tvingas han iväg för militärtjänstgöring. Casim längtar hem och bestämmer sig för att desertera, och familjen tvingas på flykt. Den farliga och plågsamma resan slutar i Sverige, samtidigt som Casims mor, far och syskon hamnar i fängelse där de torteras, våldtas och dödas. När Amàr lär känna det våldsamma öde som format Casim kan han äntligen förstå och slutligen försonas med sin pappa. Mina reflektioner: Oj, vad ska man säg

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kommer jag t