Fortsätt till huvudinnehåll

Askungar - Kristina Ohlsson

Sara Sebastianssons 6-åriga dotter försvinner från ett tåg. Den legendariske kriminalkommissarien Alex Brecht och hans utredningsgrupp tar hand om fallet. Kärnan i gruppen består av Alex, den karriärsdrivne kriminalinspektören Peder, akademikern Fredrika och sekreteraren Ellen. Trots Fredrikas invändingar styrs misstankarna mot flickans pappa Gabriel. Gabriel och Sara har nyligt separerat och de har haft ett minst sagt våldsamt äktenskap. När Gabriel lyser med sin frånvaro stärks misstankarna. Handlingen tar en ytterst obehaglig handling och styrs mot min hemstad, Umeå. Mer än så vill jag inte berätta om handlingen med risk för att avslöja för mycket.

Redan från första sidan fullkomligt fylls jag av ångest. Ohlsson beskriver händelserna kring flickans försvinnande på ett trovärdigt och hårresande sätt. Så här skulle det kunna gå till och det gör det hela mycket obehagligt. Ångesten håller i sig i hela boken och kanske är det därför som jag läste ut den så snabbt.
Ni som bor i Stockholm, Kiruna, Fjällbacka och på Gotland är ju vana att mord sker på era orter i deckare. Det här är den första boken jag läser då en fruktansvärd upptäckt görs mindre än 1 km från mitt hem och där jag vet exakt hur det ser ut på platsen. Det gjorde det hela än mer obehagligt och nära, en ny litterär upplevelse...
Askungar är Ohlossons debut. Den är välskriven och innehåller allt som en bra deckare ska innehålla; en spännande och känslomässigt engagerande historia med samhällskritik, en dynamisk utredningesgrupp med ett persongalleri som tål att utvecklas under fler böcker om samma gäng och mycket spänning.
Jag kommer absolut att läsa de andra uppföljarna Tusenkönor och Änglavakter.

Pocketboken ges ut av Pocketförlaget och kan köpas på Bokus och Adlibris

Andra som bloggat om boken är Pocketblogg, En bok om dagen och Fru E

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarna med fni

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kommer jag t

Vad är egentligen en spänningsroman?

Hur definierar ni en spänningsroman? Är det en slasktitel på en svårbestämbar genre eller..? Det är många böcker som har den benämningen på omslaget och jag har väl inte direkt reflekterat över det tidigare. Spontant har jag tänkt att en spänningsroman är en lite mer fartfylld deckare/kriminalroman. Alltså, det ska vara action och någon slags kriminell twist, gärna en mordgåta. Jag börjar inse att jag har fel... Frågan väcktes hos mig när jag valde att läsa Uppkomlingen  av Tomas Blom. Jag valde den just för att det stod "Historisk spänningsroman" på omslaget och jag kände mig sugen på en thriller i historisk miljö. Ack så jag misstog mig... Nu är det ju så att jag inte recenserat boken ännu, har inte ens läst ut den än, men jag kan säga så mycket som att den inte alls är vad jag trodde att den skulle vara. Visst den är spännande ibland, men inte "thrillerspännande" om ni fattar hur jag menar... Har googlat ordet "Spänningsroman" för att hitta någon