Fortsätt till huvudinnehåll

Vargsläkte - Caroline L. Jensen

4-åriga Vera Druse och hennes mamma och pappa bodde hos Veras mormor Ylva när hennes pappa försvann under en dramatisk natt. Vera och hennes mamma bor kvar hos mormodern, men slitningen mellan de två kvinnorna blir för stora och mamman tar tillslut med sig dottern därifrån. Vera förlorar i stort sett all kontakt med Ylva, men i vuxen ålder återvänder hon till samhället Jämnviken och Ylvas gamla hotell som nu ska rustas för en nystart. Det är med blandade känslor som Vera återvänder och hon har lite svårt att få grepp om Ylva och hennes excentriska tantkompisar Agnes och Cornelia. Ibland beter de sig minst sagt underligt. Och vem är egentligen Algot, den mystiske inneboende mannen som gillar att smyga omkring och skrämma henne. "Strandvaskare" kallar Ylva honom. Vera får en ny kompis i Mehmet Persson som äger samhällets nyöppnade New age affär/boklåda. En av hans kunder är Hilda Wijnbladh som är övertgyad om att Ylva, Cordelia och Agnes är häxor som kastat en olycksförbannelse över henne. Hilda blir i sin tur kompis med den lokala kinarestaurangens ägare Julaporn som hyser en alldeles särskild ilska över att dottern Mai fått en magisk teblandning...

Jag fullkomligt älskar Caroline L. Jensens sätt att skriva och berätta en historia, hennes språk. Det är avskalat, humoristiskt, intelligent och i den här boken spännande och skrämmande. Karaktärerna tillåts att växa under berättelsens gång och överraskar mig som läsare med jämna mellanrum. I historien finns det två läger och Jensen ställer kravet på mig att känna medkänlsa för och förstå båda sidor, vilket ibland är jobbigt eftersom det är bekvämare att få välja sida. Den enda karaktären som jag finner totalt osympatisk är Agnes amfetinist till barnbarn, Ragnar.

Vargsläkte - Lykanthropos I är den första delen i en planerad triologi och som sådan får vi här grunden berättad för oss. Det är inte så mycket ren skräck, men desto mer övernaturligheter, magi och ockultism. Det obehagliga i den här boken handlar mest om Veras personliga insikt om vad hon egentligen är och den krypande känslan av att något hemskt kommer att hända. Boken avslutas med en riktig cliffhanger som får mig att längta ihjäl mig efter uppföljaren.

Jag tycker absolut att ni ska läsa den här boken som inte på något sätt är en i mängden av varulvs/vampyr/spökböcker som getts ut på senare tid. Den här boken står ut med en unik historia och ett speciellt språk. Ni som läst min blogg tidigare vet att jag också är ett fan av Jensens förra bok Fru Bengtssons andliga uppvaknande (finns nu som pocket) som är något helt annat än Vargsläkte dock med samma underbara språk. Läs den också! Jag tycker förresten att det visar på en,  alldeles särskild förmåga att författa när man skriver så pass olika böcker. Har inte läst hennes självbiografi Champagneflickan, men det har jag tänkt göra...

Andra som bloggat om Vargsläkte är Böcker, böcker, böcker, Eli läser och skriver, Erikas bokprat och Lingonhjärta

Boken ges ut av Ord, text och mening, köp den på Bokus eller Adlibris

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kom...

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarn...

Jag for ner till bror - Karin Smirnoff

Jag har läst alla tre böcker av Karin Smirnoff och funderade först på om jag skulle skriva ett inlägg om alla tre men har bestämt mig för att varje bok förtjänar sitt eget inlägg. De kommer att komma i följd här på bloggen och jag börjar med bok nr 1 Jag for ner till bror. Handling (förlagets text): I Smalånger är det mesta som vanligt. Maria har hittats död. Hennes bror håller på att supa ihjäl sig. Harmynte John har hål som svarta hål i rymden och äldreomsorgen får en ny medarbetare, janakippo, som stack sin far med en högaffel. Mitt omdöme: Jag ska börja med att berätta att jag har lyssnat på, och inte läst, alla böcker vilket såklart tar bort en del av upplevelsen. Smirnoff skriver speciellt med korthuggna meningar och sammanskrivna namn (janakippo i stället för Jana Kippo) och ord. Jag tycker nog ändå (med förbehåll då att jag inte läst) att inläsaren Lo Kauppi får fram det på ett bra sätt i sin rytm när hon läser. Det enda förbehållet jag egentligen har på inläsningen är...