Jag läste En spricka i kristallen av Cecilia Gyllenhammar (fast då hette hon von Krusenstjerna i efternamn) för flera år sedan. För några veckor sedan så lånade jag ut den till min mamma - hon hade fått tips om att läsa den. Är det nån bok hon vill läsa så brukar hon kolla med mig och ofta så har jag den...
När hon läste boken så var det en som uppmärksammade vad hon läste och sa att den finns som film också och att mamma kunde få låna filmen av henne! Filmen spelades in för Sveriges Television och sändes i två avsnitt år 2007. Häromdagen så passade vi på att se filmen tillsammans. Jag var lite skeptisk innan men den var riktigt bra.
Boken handlar delvis om Cecilias eget liv, men är inte helt självbiografisk om jag förstått det hela rätt. Cecila är dotter till den kände affärsmannen PG Gyllenhammar och hon beskriver en känslokall uppväxt präglad av materialismoch att allt ska vara på ett visst sätt. Allt kretsar kring den framgångsrike fadern som styr och ställer precis som han vill. Huvudpersonen Suss dyrkar sin pappa och vill hela tiden vara honom till lags samtidigt som hon inte känner att hon passar in i familjens liv och värderingar. Mamman är helt upptagen av sin stormiga relation till fadern, lynnig och elak mot barnen, särskilt mot Suss. Inte ens när Suss växer upp och bildar sin egen familj släpper de sitt grepp om henne. Hon låter sig hela tiden påverkas och tryckas ner av sina föräldrar och syster.
När jag googlar runt lite om boken och Cecilia Gyllenhammar så hittar jag en hel del som är kritiska till henne. Till exempel så skrev Linda Skugge 2004 en krönika där hon fullständigt lackar ur på henne, ganska undehållande men lite elakt kan tyckas...
Men filmen då...vad tyckte jag om den. Den var en gripande skildring av en ung, osäker tjej som växer upp med egoistiska manipulativa föräldrar vilket leder till att hon har svårt med relationer i sitt vuxna liv. Jag antar att även överklassbarn kan fara illa och att allt inte skimrande rosenrött bara för att man har pengar. Källa Bie har huvudrollen och gör en fantastisk bra skådespelarinsats. Samtidigt som jag tycker synd om Suss så kan jag inte låta bli att irritera mig på hennes totala brist på insikt och hennes mjäkighet. Peter Andersson spelar pappan och Jessica Zandén spelar mamman, de är som vi alla vet bra skådisar och särskilt Jessicas skildring av mamman är klockren. Shit vad hon är bra!
Är ni ute efter ett välspelat svenskt drama så kan jag verkligen rekommendera den här filmen! Här har ni en trailer!
När hon läste boken så var det en som uppmärksammade vad hon läste och sa att den finns som film också och att mamma kunde få låna filmen av henne! Filmen spelades in för Sveriges Television och sändes i två avsnitt år 2007. Häromdagen så passade vi på att se filmen tillsammans. Jag var lite skeptisk innan men den var riktigt bra.
Boken handlar delvis om Cecilias eget liv, men är inte helt självbiografisk om jag förstått det hela rätt. Cecila är dotter till den kände affärsmannen PG Gyllenhammar och hon beskriver en känslokall uppväxt präglad av materialismoch att allt ska vara på ett visst sätt. Allt kretsar kring den framgångsrike fadern som styr och ställer precis som han vill. Huvudpersonen Suss dyrkar sin pappa och vill hela tiden vara honom till lags samtidigt som hon inte känner att hon passar in i familjens liv och värderingar. Mamman är helt upptagen av sin stormiga relation till fadern, lynnig och elak mot barnen, särskilt mot Suss. Inte ens när Suss växer upp och bildar sin egen familj släpper de sitt grepp om henne. Hon låter sig hela tiden påverkas och tryckas ner av sina föräldrar och syster.
När jag googlar runt lite om boken och Cecilia Gyllenhammar så hittar jag en hel del som är kritiska till henne. Till exempel så skrev Linda Skugge 2004 en krönika där hon fullständigt lackar ur på henne, ganska undehållande men lite elakt kan tyckas...
Men filmen då...vad tyckte jag om den. Den var en gripande skildring av en ung, osäker tjej som växer upp med egoistiska manipulativa föräldrar vilket leder till att hon har svårt med relationer i sitt vuxna liv. Jag antar att även överklassbarn kan fara illa och att allt inte skimrande rosenrött bara för att man har pengar. Källa Bie har huvudrollen och gör en fantastisk bra skådespelarinsats. Samtidigt som jag tycker synd om Suss så kan jag inte låta bli att irritera mig på hennes totala brist på insikt och hennes mjäkighet. Peter Andersson spelar pappan och Jessica Zandén spelar mamman, de är som vi alla vet bra skådisar och särskilt Jessicas skildring av mamman är klockren. Shit vad hon är bra!
Är ni ute efter ett välspelat svenskt drama så kan jag verkligen rekommendera den här filmen! Här har ni en trailer!
Kommentarer