Att cykla och lyssna (en bekännelse)

Jag är en sådan där person som ondgör mig över andra i trafiken - särkilt över cyklister som inte har någon koll på sin omgivning och övriga trafiken. Jag vet inte hur många gånger jag fått pallnita för cyklister som bara kört rakt ut framför bilen. En del är inte särskilt rädd om livet! Särskilt mycket har jag svurit över cyklister med lurar i öronen. Hur tänker de egentligen när de avskärmar sig sådär?

När jag är ute och promenerar så har jag alltid en ljudbok eller radion i öronen, men allt går långsammare då. Man utsätter inte andra för sig själv - som man faktiskt kan göra som cyklist.

Nu är det vår. Jag har plockat fram cykeln och tänker bara använda bilen i absoluta nödfall! Jag har också fått tillfälle att reflektera över mitt eget beteende. För vad gör jag? Jo, jag pluggar in hörlurar i öronen, slår igång ljudboken och hoppar upp på cykeln..! Utan att ens tänka på hur mycket jag stör mig på andra som gör likadant. För jag - minsann - har låg volym, cyklar inte särkilt fort, stannar cykeln och går över övergångsställen, ser mig noga om innan jag ska svänga osv, osv. Kanske andra med lurar i öronen gör likadant? En del i alla fall. Eller är det kanske så att jag inte ska ta chansen att njuta av litteratur just när jag cyklar?

Hur gör ni? Och är det ens lagligt att cykla med hörlurar i öronen?