Har ni inte läst bok 14, Innan döden kom, så utfärdar jag härmed en spoilervarning!
Thomas Lynley brottas på det privata planet med sin saknad efter sin fru Helen och har inlett ett förhållande med sin chef. Havers å sin sida brottas också med relationen till samma chef som har tydliga åsikter om hur hon ser ut, vilka kläder hon bär och vilken frisyr hon har. Ett märkligt beteende från en chef tycker jag, att lägga sig i en anställds utseende på det sättet...men kanske är ok i England, vad vet jag!
I den här boken så skickas Lynley på ett hemligt uppdrag till Lake District för att utreda en drunkningsolycka. Det är en man vid namn Ian Creswell som har drunknat och hans morbror tillika arbetsgivare som dragit i diverse trådar för att få dit kommissarien. Märkligt kan tyckas. Resten av familjen får absolut inte veta varför Lynley är där och för att hålla låg profil i utredningsarbetet så ber han sina vänner Simon och Deborah St James att följa med och hjälpa honom. Havers håller ställningarna i London och hjälper till med research. Ju längre in i utredningsarbetet de kommer desto fler familjehemligheter poppar upp till ytan.
Att läsa om Lynley och Havers är verkligen som att träffa ett par gamla kompisar igen. De första 100 sidorna log jag mig igenom och fick liksom en varm känsla i kroppen. Även att träffa Havers grannar Haddiyah och Azhar är kul...och spännande! För Azhars fru och Hadiyyahs mamma har nämligen kommit tillbaka och vill "leka" familj igen.
Boken är spännande och det är en bra historia som George berättar MEN det finns ett antal saker som stör mig i läsningen. För det första varför måste hon skriva ner precis varje ord som sägs i ett samtal. En dialog kan pågå i flera sidor - jag nöjer mig med det viktigaste, tack! Dessutom det osannolika i att en erfaren kommissarie som Lynley, som lovat att hålla utredningen hemlig, drar med sig ett par polare och släpper dem lösa i en sådan känslig utredning. Nja, känns som ett krystat sätt att få in James och Deborah i handlingen. Sedan har vi det är med kvinnoporträtten som känns hämtade från en filmkomedi från 80-talet. Unket och sexistiskt. Deborah är känslig och neurotisk men vill bevisa för männen runt sig att hon minsann klarar av sitt hemliga uppdrag. Männen (= James och Lynely) blir irriterade men ler sedan åt att hon är så gulligt envis. Havers som är självständig men samtidigt gör allt för att anpassa sig efter sin (kvinnliga) chefs önskemål om utseendet och den kvinnliga chefen som såklart måste vara skarp och kall för att klara sig i männens värld, fast hon i sin ensamhet är en ömhetstörstande liten själ som måste trösta sig med alkohol Blä!, säger jag bara.
Med det sagt så är ändå det övergripande omdömet om boken positiv och jag kommer att fortsätta att läsa Georges böcker om Lynley och Havers. Och slutet...en riktig cliffhanger som absolut manar mig till att läsa nästa bok!
Boken ges ut av Norstedts och kan köpas på Adlibris och Bokus.
Andra som bloggat om boken är Bokhora (instämmer fullkomligt i reflektionen kring omslaget!), LitteraturMagazinet och Kulturbloggen
I den här boken så skickas Lynley på ett hemligt uppdrag till Lake District för att utreda en drunkningsolycka. Det är en man vid namn Ian Creswell som har drunknat och hans morbror tillika arbetsgivare som dragit i diverse trådar för att få dit kommissarien. Märkligt kan tyckas. Resten av familjen får absolut inte veta varför Lynley är där och för att hålla låg profil i utredningsarbetet så ber han sina vänner Simon och Deborah St James att följa med och hjälpa honom. Havers håller ställningarna i London och hjälper till med research. Ju längre in i utredningsarbetet de kommer desto fler familjehemligheter poppar upp till ytan.
Att läsa om Lynley och Havers är verkligen som att träffa ett par gamla kompisar igen. De första 100 sidorna log jag mig igenom och fick liksom en varm känsla i kroppen. Även att träffa Havers grannar Haddiyah och Azhar är kul...och spännande! För Azhars fru och Hadiyyahs mamma har nämligen kommit tillbaka och vill "leka" familj igen.
Boken är spännande och det är en bra historia som George berättar MEN det finns ett antal saker som stör mig i läsningen. För det första varför måste hon skriva ner precis varje ord som sägs i ett samtal. En dialog kan pågå i flera sidor - jag nöjer mig med det viktigaste, tack! Dessutom det osannolika i att en erfaren kommissarie som Lynley, som lovat att hålla utredningen hemlig, drar med sig ett par polare och släpper dem lösa i en sådan känslig utredning. Nja, känns som ett krystat sätt att få in James och Deborah i handlingen. Sedan har vi det är med kvinnoporträtten som känns hämtade från en filmkomedi från 80-talet. Unket och sexistiskt. Deborah är känslig och neurotisk men vill bevisa för männen runt sig att hon minsann klarar av sitt hemliga uppdrag. Männen (= James och Lynely) blir irriterade men ler sedan åt att hon är så gulligt envis. Havers som är självständig men samtidigt gör allt för att anpassa sig efter sin (kvinnliga) chefs önskemål om utseendet och den kvinnliga chefen som såklart måste vara skarp och kall för att klara sig i männens värld, fast hon i sin ensamhet är en ömhetstörstande liten själ som måste trösta sig med alkohol Blä!, säger jag bara.
Med det sagt så är ändå det övergripande omdömet om boken positiv och jag kommer att fortsätta att läsa Georges böcker om Lynley och Havers. Och slutet...en riktig cliffhanger som absolut manar mig till att läsa nästa bok!
Boken ges ut av Norstedts och kan köpas på Adlibris och Bokus.
Andra som bloggat om boken är Bokhora (instämmer fullkomligt i reflektionen kring omslaget!), LitteraturMagazinet och Kulturbloggen
Kommentarer