header

header

torsdag 30 september 2010

Någon som kan/vill hjälpa mig?

Som jag skrev i mitt förra inlägg så ska jag göra en diktanalys och mitt val föll på Endymion av Stagnelius. Mycket av analysen och tolkningen har jag klar för mig hur jag ska skriva men jag har ett stort problem. Hur jag än försöker så får jag inte till detta med versläran, alla dessa daktyler, trokéer, jamber, elegiska distikon och så vidare bara snurrar runt i huvudet på mig!

Jag inser att jag behöver hjälp ( för att be om hjälp är väl inte samma sak som att fuska...eller?). Så min fråga till er som hittat till den här sidan är, på vilket versmått är dikten skriven?

Endymion
Skön, med lågande hy och slutna ögon,
Slumrar herden så ljuft i Månans strålar.
Nattens ångande vindar
Fläkta hans lockiga hår.

Stum, med smäktande blick och våta kinder
Honom Delia ser från eterns höjder:
Nu ur strålande charen
Sväfvar hon darrande ned.

Och af klarare ljus, vid hennes ankomst,
Stråla dalar och berg och myrtenskogar.
Utan förerska spannet
Trafvar i silfrade moln.

Herden sofver i ro: elysiskt glimma
I hans krusiga hår Gudinnans tårar.
På hans blomstrande läppar
Brinner dess himmelska kyss

Tystna, suckande vind i trädens kronor!
Rosenkransade Brud på saffransbädden
Unna herden att ostörd
Drömma sin himmelska dröm.

När han vaknar en gång, hvad ryslig tomhet
Skall hans lågande själ ej kring sig finna!
Blott i drömmar Olympen
Stiger till dödliga ned.

onsdag 29 september 2010

Lycka är...

...att hämta posten och i brevlådan hitta en bok, om den dessutom är gratis och vacker så är det ju lite extra bra. Det hände mig idag! I brevlådan låg Den gode borgmästaren ( The Good Mayor: A Novel) av Andrew Nicoll, en författare som jag faktiskt aldrig har hört talas om tidigare. Detta är hans första roman, men han har tidigare skrivit många noveller och poesi. Anledningen till att jag har fått boken är att jag har blivit fan till Telegram Bokförlag på Facebook och att de skänkte bort ett antal exemplar där. Hoppas på fler sådana lyckoträffar!

För övrigt så försöker jag hämta igen en massa i studierna, har halkat efter lite på Litteraturvetenskap A, men ligger bra till på Classical Horror. Imorgon är det första nätseminariet och jag känner mig lite nervös inför det så önska mig lycka till. Jag ska också skriva en diktanalys denna vecka, funderar mellan två dikter: Endymion av Stagnelius och Hyperions ödessång av Hölderlin. Tror det blir Stagnelius för den tycker jag är vackrast.

söndag 26 september 2010

Jag blir så avundsjuk!

Jag har länge haft en dröm - att få åka på bokmässan i Göteborg. Än så länge har den drömmen inte slagit in. I stället läser jag bloggar, artiklar och ser inslag på TV, och kan inte låta bli att känna avundsjuka och tänka "kunde jag inte ha bott lite närmare, om jag ändå hade haft råd med resan..."
Men, när jag lyckas sudda ut avundsjukan, så är det faktiskt himla kul att följa bokmässan via alla bra bokbloggar. Bloggarna blir lite mer personligare och närmare än till exempel TV-inslagen. Jag tittar på bilder från bokbloggscaféet och kändisspaningar samtidigt som jag läser belysande reflektioner över bokmässans innehåll.
Och jag drömmer vidare...

lördag 25 september 2010

En mörkrädd pojke - Justin Evans

George Davis är en framgångsrik ung man med fru och nyfödd son, men han har ett problem, han klarar inte av att röra vid sin son och söker därför hjälp hos en psykolog. Redan i det första samtalet kommer det fram att George redan som ung har gått i terapi, men han har svårt att prata om det. Psykologen ber honom därför anteckna ner det han kommer ihåg och sedan ta med det till deras sessioner. Boken består till största del av Georges anteckningar. När han var 11 år så dog hans pappa efter att ha drabbats av någon sjukdom under en vistelse i Honduras. Strax efter pappans död börjar George få besök av en pojke som ingen annan ser. Pojken är snäll till en början men blir sedan elakre och ondare. George söker hjälp av en gammal vän till sin pappa, Tom Harris, som konstaterar att George får besök av en demon. George får också veta att även hans pappa hade syner, trodde på demoner och var exorcist. Parallellt med detta åker George in på mentalsjukhus och riskerar tvångsvård. Gerges mamma tror nämligen inte på demonhistorien.

En mörkrädd pojke är Justin Evans debutbok och har fått mycket bra kritik. När jag har läst om boken tidigare så har jag uppfattat att det skulle vara en skräckhistoria och hade därför den ingången när jag började läsa boken. Men jag tycker inte alls att den här boken var särskilt kuslig eller obehaglig på ett sätt som gjorde mig mörkrädd. istället uppfattade jag att temat i boken var psykisk sjukdom.

Justin Evans gör en exeptionellt bra beskrivning av en pojke som hamnar i en psykos efter att ha drabbats av en livskris och inte får någon stöttning av vuxenvärlden, ett ytterliggare svek blir det när vuxna i hans närhet tror på hans vanföreställningar. Jag vet inte om Evans tänkt sig att man som läsare ska bli osäker och fundera kring om George är besatt av en demon eller om han är psykiskt sjuk, men han får inte mig att fundera. Vidare tycker jag att Evans gör en bra beskrivning även på en psykiatrivård som sviker sina patienter och har svårt att hantera dem och deras familjer. Enda gången i boken där jag blev riktigt skrämd (men inte på ett "spöksätt") var alldeles i slutet av boken, men det ska jag inte orda om här.

När jag väl hade förstått att boken inte var en skräckroman, och den besvikelsen hade lagt sig, så kunde jag ta den till mig och tycka om den. Läs den gärna och bilda en egen uppfattning. Vad tyckte ni? Vad var temat i boken?

onsdag 22 september 2010

Just nu läser jag...

...Boktjuven (The Book Thief)av Markus Zusak.

Imorse klockan halv sex på morgonen läste jag ut En mörkrädd pojke av Justin Evans, recension på den kommer imorgon. Har inte hunnit med det idag...

tisdag 21 september 2010

The Castle of Otranto - Horace Walpole

The Castle of Otranto av Horace Walpole, skriven 1764, brukar räknas som den första gotiska skräckromanen (av vissa ges den titeln till Ferdinand Count Fathom av Tobias Smollett, skriven 1753). Walpole gav först ut (kort)romanen under pseudonymen Onuphorio Muralto. Boken börjar med en introducerande text av just Muralto där han berättar att han är en präst som hittat ett Italienskt manuskript från medeltiden och översatt det till engelska. Han säger att han tror att det ligger en verklig historia bakom även om den kryddas av övernaturliga händelser och varelser. Först när The Castle of Otranto blev en framgång avslöjade sig Walpole som den verklige författaren och att Muralto och manuskriptet är påhittat.

Boken utspelar sig under medletiden, i ett slott, och vi får följa Prins Manfred, hans familj och hans kamp att få behålla slottet, prinstiteln samt hans kamp att få en son. Historien börjar med att Manfreds son Conrad dör en märklig död - han blir krossad av en jättes riddarhjälm. Berättelsen innehåller vidare de klassiska ingredienserna för den gotiska skräckromanen, nämligen riddare, präster, spöken, mystiska rum, mörka korridorer, profetior, jungfrur och så vidare.

Eftersom romanen är skriven på 1700-talet är språket därefter, ganska "styltigt", men förvånansvärt lättläst. Den innehåller även en del humor och jag ser framför mig att den skulle kunna uppföras som teaterpjäs. Vore intressant att få veta om det någonsin har gjorts...Nån som vet?

Ja, det här var en underhållande bok att läsa även om jag inte blev så rädd av den...

måndag 20 september 2010

Vielfalt

Igår var jag och såg föreställningen Vielfalt. Hade inte läst så mycket om den, endast saker som "surrealistisk", "magisk" och "Välkommen till overkligheten", och det var verkligen som att kliva rakt in i en drömvärld. Föreställningen var en blandning mellan magishow, dans, teater, humor och lite akrobatik och helt utan ord, ingen dialog/monolog. Spännande.

Vielfalt är skapad av Jakop Ahlbom som också medverkar i föreställningen. Han har bott i Nederländerna i flera år och har ett eget kompani som nått stor framgång. Nu är de alltså i Sverige och genomför en turné med Riksteatern.

Jag tyckte om föreställningen utan att förstå mig på den, men det är nog inte meningen att man ska göra det. Skådespelarna var jätteduktiga och höll mig fängslad hela tiden. Jag imponerades av deras fingerfärdighet, smifighet och framförallt av de skickliga illusionerna.

Se ett klipp från föreställningen här

Jag läser också

Förutom En mörkrädd pojke av Justin Evans så läser jag The Castle of Otranto av Horace Walpole. Den ingår som kurslitteratur i Classical Horrors. Blir snart recensioner på båda:) Senare idag ska jag också berätta vad jag tyckte om föreställningen Vielfalt igår....

lördag 18 september 2010

Ibland har man tur:)

Jag gillar teater, men går alltför sällan. För att hänga med lite och veta vad som spelas i Umeå så prenumererar jag på Umeå teaterförenings nyhetsbrev. Tidigare i veckan fick jag ett brev från dem, i det utlyste de en tävling. Jag deltog och VANN! Jag vann en biljett till Riksteaterns föreställning Vielfalt, läs mer om den här. Så jag ska se den imorgon, kul va!

torsdag 16 september 2010

Just nu läser jag...

...En mörkrädd pojke (A Good and Happy Child: A Novel)av Justin Evans, hans debutbok. Kanske inte ett helt bra val av bok eftersom jag själv är in en mycket mörkrädd period...

Carlone L. Jensen - Fru Bengtssons andliga uppvaknande

Läste ut den här boken för flera dagar sedan men har inte kommit mig för att skriva recensionen ännu. Jag har alltså läst boken Fru Bengtssons andliga uppvaknande av Caroline L. Jensen.
Fru Bengtsson är en snygg hemmafru som trivs med sin roll och sätter en ära i att laga goda middagar till sin man och njuta av livet. En dag dör hon en ganska våldsam och obehaglig död, men fortsätter ändå att leva. Hon berättar om sin upplevelse för Herr Bengtsson men han tror henne naturligtvis inte. Denna händelse leder till att hon börjar utforska Bibeln för att hitta svar på varför Gud ingrep. Att läsa Bibeln gör henne upprörd och ganska arg på Gud, hon tycker inte att han har skött sig så snyggt genom åren. Med en vilja att få diskutera detta med någon kristen vänder hon sig till sin teologistuderande granne Rakel. Detta får dock Satan nys om och tar över Rakels kropp, så Fru Bengtsson har alla sina diskutioner med Satan som ivrigt uppviglar henne i sin ilska mot Gud. Fru Bengtsson bestämmer sig för att hon inte vill till himmelen efter sin död och gör därför upp en plan att bryta mot alla tio budord.

Tyvärr gör titeln och omslaget inte denna bok rätta. Ser man omslaget (se mitt förra inlägg) så kan man få för sig att det är en torr och tråkig bok, men det är allt ifrån sant. Caroline L. Jensen har skrivit en ovanlig och mycket rolig bok i Arto Paasilinnas tragikomiska anda. Hon angriper tunga och seriösa ämne som människans fria vilja, teodicéproblemet och människans relation till Gud på ett lättsamt och humoristikt sätt. Boken ska naturligtvis inte läsas för att studera dessa frågor, men det är uppfriskande att en författare vågar använda sig av dessa ämnen i skapandet av en komedi. I boken blir Gud och Satan högst påtagliga karaktärer som på olika sätt lägger sig i Fru Bengtssons liv. Det är även mycket roligt att läsa om hennes äventyr när hon bryter de olika budorden. Jag rekommenderar er starkt att läsa den här boken och ni vill skratta en stund över livets dråpligheter.

onsdag 8 september 2010

Deltar i bokcirkel

Just nu så läser jag Fru Bengtssons andliga uppvaknande av Caroline L. Jensen. Har än så länge bara kommit halvvägs och ska därför inte orda så mycket om boken just nu, kan bara säga att jag fnittrar en hel del när jag läser den. Anledningen till att jag läser just den boken nu är att jag ska delta i en bokcirkel om den hos En bokcirkel för alla. Kul desto fler som deltar så haka gärna på !

tisdag 7 september 2010

Tjuvarnas stad - David Benioff


Tjuvarnas stad  (City of Thieves: A Novel) av David Benioff utspelar sig under tyskarnas belägring av Leningrad vintern 1942. Kylan och hungersnöden är svår men de stadsbor som är kvar i Leningrad uthärdar tappert och vägrar låta sig knäckas av tyskarna. Bokens huvudpersoner är den 17-årige Lev och soldaten Kolja. Båda har av olika omständigheter fängslats i det ökända fängelset Kresty och förväntar sig att bli avrättade på morgonen.  Men de får en andra chans. En överste inom det beryktade NKVD, säkerhetstjänsten, ska anordna sin dotters bröllop och behöver ett dussin ägg. Han har försökt få ta på dem på alla sätt, men misslyckas. Lev och Kolja får fem dagar på sig att skaffa fram äggen, lyckas de med det får de överleva. I boken får vi följa dem i deras jakt på ägg, samtidigt som vi får en inblick i belägringens Leningrad, men även hur det var bakom tyskarnas frontlinje.

Jag har i långsam takt tagit mig igenom, inte så mycket på grund av att jag inte tyckte om boken utan beroende på andra omständigheter. David Benioff låter en gammal Lev berätta den här historien för sitt barnbarn, så redan i inledningen har man vissa fakta, det varken stör eller tillför berättelsen något. Benioff ger en intensiv skildring över hur människor hade det under belägringen, vilken råhet hunger kan föda hos folk och alla vedermödor det innebär att uthärda en vinter i stort sett utan mat och bränsle/värme. Vissa scener i boken är så grymma att jag blev fysiskt illamående. De har gett mig bilder i huvudet som är svåra att radera...Benioff är en duktig författare som lyckas skapa detta. Jag tycker också att jag lärde känna Lev, Kolja och senare även Vika bra, även om jag tidvis irriterade mig en hel del på Kolja och hans eviga surr...


måndag 6 september 2010

Så var det dags igen...

Jag vet att jag för några inlägg sedan var helt nöjd över att antalet olästa böcker i min bokhylla hade minskat till nio stycken. Jag har dessutom efter det inte haft så mycket tid till annan läsning än den av kurslitteratur, så man kan ju tycka att jag borde ha stannat kvar i den känslan av att vara nöjd. Men icke det. Gjorde ju direkt efter det inlägget en bokbeställning av fyra (tror jag) böcker. Ett par dagar efter det fick jag ett bokpaket som jag vunnit hos En bokcirkel för alla innehållande böckerna Bönbok för en vän av Joan Didion och Att tro på Mister Pip av Lloyd Jones.

Så idag var jag i tjänsten till Returmarknaden här i Umeå, på jakt efter lite prylar till jobbet. Har aldrig varit där tidigare och upptäckte till min förtjusning att de säljer massor av böcker!
Jättebilligt!
Inhandlade inte färre än fem böcker, nämligen:
Den ylande mjölnaren av Arto Paasilinna,
Vit Oleander av Janet Fitch,
Viskningar av Dean Koontz,
Rött regn av Dennis Lehane och
Tyst! Du är död av Katarina Mazetti

Jag vet att detta, för att vara bokbloggare, inte är någon ovanlighet och att många är betydligt värre än mig, men...det är ändå något sjukligt i detta hamstrande beteende...

torsdag 2 september 2010

Classical Horrors

Förutom att jag läser Litteraturvetenskap A så ska jag ju läsa en 7.5 poängare på kvartsfart, nämligen Classical Horrors, the Origins of Today´s Horror. Idag tog jag mig äntligen tid och gick in på kursen webplattform och jag måste säga att den låter himla kul. Delmomenten har namn som "Gothic horror", "The terror of science", "Vampires" och "werewolfes". Ett tag var jag lite orolig att jag hade tagit på mig för mycket, men jag tror att detta blir ett rent nöje. Fast tidskrävande är det och skönlitteratur utanför den jag läser i kurserna blir lite lidande, men den står ju kvar i bokhyllan...

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...