Dumskallarnas sammansvärjning ska diskuteras på nästa träff med bokcirkeln Picket & Pocket. Läste ut den igår och måste erkänna att den gjorde mig smått förvirrade. Det är en komisk bok och jag har hört och läst omdömen som "hysterisk", "komiskt mästerverk" och så vidare.Boken handlar om den otroligt odrägliga, bortskämda, pruttande, feta och galne Ignatius som bor hemma hos mamma trots att han är 30 år gammal. Han hamnar ständigt i märkliga situationer och när mamman kommer i ekonomisk skuld kräver hon att han börjar betala för sig. Ignatius börjar motvilligt att söka jobb och när han väl får ett så ställer han till det för alla runtomkring sig. Mamman är ett otalt nervvrak som tjuvdricker vin och gråter. Andra karaktärer som befolkar berättelsen är en klantig polis som tvingas bära olika utklädnader på jobbet och göra andra märkliga uppdrag, en halvkriminell kille som städar på en bar, polisens rättrådiga moster som försöker peppa Ignatius mamma att spärra in sin son på ett mentalsjukhus och några till.
Jag tyckte inte särkilt mycket om den här boken. Den fick mig aldrig att skratta högt, framkallar knappt ett leende på läpparna. Den är babblig, omständig och väldigt, väldigt konstig. Jag kan inte identifiera mig med någon av karaktärerna och historien är för galen och osammanhängande. Hade det inte varit för att det är en bokcirkelbok så hade jag inte läst ut den...men nu är det gort och det ska bli intressant att höra vad de andra tyckte om den!
Boken ges ut av Norstedts och kan lånas på bibblan eller köpas på loppis, den är nämligen slutsåld på förlaget.
Kommentarer