Fortsätt till huvudinnehåll

Inspirationsläsning

Sitter här och bläddrar i ett par brödböcker och det är inte utan att jag blir sugen på att baka...och äta...

Böckerna jag inspireras av är dels en (för mig) ny, nämligen Bröd från Brunkebergs bageri av Heléne Johansson. Hon skriver om hantverket att baka bröd och delar med sig av sina goda recept. Jag gillar att baka bröd, men har bara bakat med surdeg en gång för många år sedan. Nu inspireras jag och i huvudet börjar jag planera att sätta igång minst en surdeg:) Inser dock att jag "måste" köpa en degmaskin för att det ska bli riktigt bra...

Den andra boken jag sjunker in i och inspireras av fick jag i födelsedagspresent 1999, men skam att säga har jag bara bakat ett recept ur den. Detta ska det bli ändring på!

Boken heter Tassajaras brödbok och är skriven av den zenbuddistiska munken Edward Espe Brown och kom först ut på svenska 1976, men då under namnet Levande bröd. Han har en mer filosofisk inställning till brödbaket och säger att receptet bara är en stomme, det är du som blåser liv i det efter dina önskningar. Här är det mer exotiska recept, till exempel hirsbröd och majsbröd med jalapeñopeppar. För att inte tala om småkakorna med philadelphiaost...Mmm, här ska bakas

Kommentarer

Maken hade fått surdeg och testade i helgen, mums, fast lite pyssel var det.
Marie sa…
Brunkebergsboken är helt underbar, jag har förlorat mig helt i den, och satt min första surdag (jag hatar egentligen att baka). Degen blir förhoppningsvis bröd till helgen. Den andra boken har jag inte hört talas om.
Baka är på något sätt rogivande tycker jag. Har förstått att det är en hel del pyssel med surdeg och att det kan bli en besatthet...(visst finns det en blogg i ämnet...?. Nu är det bestämt, jag sätter igång en surdeg i veckan!

Populära inlägg i den här bloggen

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarna med fni

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kommer jag t

Vad är egentligen en spänningsroman?

Hur definierar ni en spänningsroman? Är det en slasktitel på en svårbestämbar genre eller..? Det är många böcker som har den benämningen på omslaget och jag har väl inte direkt reflekterat över det tidigare. Spontant har jag tänkt att en spänningsroman är en lite mer fartfylld deckare/kriminalroman. Alltså, det ska vara action och någon slags kriminell twist, gärna en mordgåta. Jag börjar inse att jag har fel... Frågan väcktes hos mig när jag valde att läsa Uppkomlingen  av Tomas Blom. Jag valde den just för att det stod "Historisk spänningsroman" på omslaget och jag kände mig sugen på en thriller i historisk miljö. Ack så jag misstog mig... Nu är det ju så att jag inte recenserat boken ännu, har inte ens läst ut den än, men jag kan säga så mycket som att den inte alls är vad jag trodde att den skulle vara. Visst den är spännande ibland, men inte "thrillerspännande" om ni fattar hur jag menar... Har googlat ordet "Spänningsroman" för att hitta någon