Fortsätt till huvudinnehåll

Stoner och jag - inte en kärlekshistoria

Är det någonting jag har lärt mig de senaste åren så är det att våga ge upp, att avsluta något som inte är bra. Jag pratar om böcker. Varför tvinga sig igenom en bok som man inte har någon behållning av, som inte ger en någonting.
 
Jag har på senaste tiden läst den ena översvallande kommentaren efter den andra om John Williams bok Stoner. En bok som gavs ut första gången år 1965 men som fått nytt liv, kanske mycket tack vare att Bret Eastom Ellis utropade på Twitter att detta var den bästa bok han läst under året. Stoner har marknadsförts flitigt på sociala medier och jag har läst om den ena efter den andra som höjer den till skyarna. Linda Skugge skrev en rolig krönika (läs den här) om instagrammaffian som uppenbarligen inte läst boken utan bara fotat den bredvid ett glas rosé. För hon såg inte storheten i boken som alla änglisga hipstermän hade drabbats av.
Jag blev såklart mycket nyfiken på boken och började lyssna på den häromdagen. Och, nej...den föll mig inte i smaken. Kanske avbröt jag för tidigt (efter 1:07 hrs), men jag orkade faktiskt inte med den. Får väl konstatera att jag inte har samma insikt (eller boksmak) som litteraturrecensenterna på de stora tidningarna i Sverige och majoriteten av bokbloggarna...
 

Kommentarer

Hermia Says sa…
Äh, man kan inte gilla eller fastna för alla böcker! Du gav den i alla fall en chans..
Anonym sa…
Jag tyckte inte heller om den. Då är vi två mot strömmen. :)
Hermia - det är sant och det gjorde jag:)
Mitt bokliga liv - skönt att höra...
Det tog mig halva boken att riktigt fastna. Sen är den väldigt otidsenlig, i dessa ego- och snabba ryck- tider, när inget får vara omöjligt eller oövervinnerligt. Sigrid Combuchen gillade den inte heller, men jag har ännu inte läst någon manlig läsare som inte gör det. Och det är ju som bekant normen....
Linnea sa…
Jag har hört så många hyllningar av den här att jag har lagt till den till min "att läsa"-lista. Men nu blir jag mer tveksam.. ;)
Torbjörn - kan hända att jag är för otålig men jag orkar sällan ge en bok så lång tid. De positiva recensioner jag läst om boken har alla varit skrivna av kvinnnor...
Linnea - kan ju hända att du gillar den, vi tycker ju inte alltid lika du och jag:)

Populära inlägg i den här bloggen

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarna med fni

Blod rödare än rött: en berättelse om mod, smärta och vägen till försoning - Arkan Asaad

För någon vecka sedan så skrev jag om Arkan Asaads bok Stjärnlösa nätter . Den handlar om Amàr som tvingades in i ett giftermål med sin kusin. Det här är berättelsen om Amàrs pappa Casim. Handling (förlagets text): I uppföljaren till den hyllade debutromanen Stjärnlösa nätter  får vi lära känna Casim, Amàrs far, som i första boken bara framstår som en grym och oförstående pappa. Vad gjorde honom till den han har blivit? Det visar sig att Casims öde är minst lika dramatiskt som Amàrs eget. Efter en hård uppväxt gifter han sig med Jamila, men kort därefter tvingas han iväg för militärtjänstgöring. Casim längtar hem och bestämmer sig för att desertera, och familjen tvingas på flykt. Den farliga och plågsamma resan slutar i Sverige, samtidigt som Casims mor, far och syskon hamnar i fängelse där de torteras, våldtas och dödas. När Amàr lär känna det våldsamma öde som format Casim kan han äntligen förstå och slutligen försonas med sin pappa. Mina reflektioner: Oj, vad ska man säg

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kommer jag t