Fortsätt till huvudinnehåll

De fördömda - Joyce Carol Oates

Joyce Carol Oates är en av mina absoluta favoritförfattare. Jag älskar hennes ordrika, vindlande språk fulla av associationer och sidospår. Det här är ytterligare en bok som väntat alldeles för länge på att bli "recenserad" av mig och jag vet att om jag hade skrivit om den direkt så hade jag haft så mycket mer att säga om den. Det är enklare att skriva om en bok när man har den färskt i minnet.

Det är inte ovanligt att Joyce Carol Oates skriver om verkliga händelser och sedan dramatiserar dem, gör dem till en roman. Den här boken är full av verkliga historiska personer. Eftersom jag inte är så insatt i USAs historia så tog det mig ett tag att inse det och när jag väl hade förstått att det var så googlade jag rätt friskt under läsningen. De fördömda är en tegelsten och ingen bok som man hastar sig igenom. Så här beskriver förlaget handlingen:

En roman av en av vår tids största stora amerikanska berättare. De fördömda är en roman med många oväntade vändningar och med skräckromantiska inslag där författaren återvänder till ett berättande i samma anda som den hyllade och omtalade Bellefleur från 1980. Våren 1905 slår en förbannelse klorna i ett antal aristokratiska familjer i den fridfulla amerikanska universitetsstaden Princeton. Den unga bruden Annabel, barnbarn till före detta rektorn Winslow Slade, blir bortrövad från altaret av en mystisk främling vid namn Axson Matte - att döma av vittnesmålen en man med många skepnader 
Inom kort drabbas stadens priviligierade av en rad fasansfulla och oförklarliga händelser. Något mörkt och farligt tycks ruva i skogarna, fler unga flickor försvinner, ex-president Grover Clevelands avlidna dotter börjar visa sig i människors sovrum och den uppåtsträvande Woodrow Wilson försöker hålla huvudet kallt inför en konkurrent om rektorsämbetet som inte tycks sky några medel.
I en stuga i stadens utkanter drömmer författaren Upton Sinclair om revolutionen och om att få träffa sin förebild Jack London, medan Josiah Slade, Annabels bror, ger sig själv uppdraget att, mot alla odds, ta reda på vad som hänt hans försvunna syster. 
Som ni märker, bara av beskrivningen av boken, så kryllar det av karaktärer. Även till exempel Mark Twain har en ganska stor "roll" i boken. Precis som jag nämnde i inledningen så ställer den här boken krav på sin läsares fulla fokus. Orkar man det och om man tycker om gotiska romaner så rekommenderar jag den här boken. Det är inte en skräckroman som kommer att ge dig mardrömmar, men var beredd på det absurda och märkliga.

Jag kommer att fortsätta att ha Joyce Carol Oates som en av mina favoritförfattare men det här är inte en av mina favoritböcker av henne verk. Den går lite för långsamt framåt, det är några för många trådar. Om jag hade fått välja så hade jag till exempel inte låtit Upton Sinclair ta så mycket plats i berättelsen. Jag förstod aldrig syftet med det, förutom att ge den historiska kontexten, och det hade hon kunnat göra på betydligt färre sidor.

Boken ges ut av Bonnier pocket och kan köpas på Adlibris och Bokus

Andra som bloggat om boken är och dagarna går, Bokblomma och Bokmoster

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarna med fni

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kommer jag t

Vad är egentligen en spänningsroman?

Hur definierar ni en spänningsroman? Är det en slasktitel på en svårbestämbar genre eller..? Det är många böcker som har den benämningen på omslaget och jag har väl inte direkt reflekterat över det tidigare. Spontant har jag tänkt att en spänningsroman är en lite mer fartfylld deckare/kriminalroman. Alltså, det ska vara action och någon slags kriminell twist, gärna en mordgåta. Jag börjar inse att jag har fel... Frågan väcktes hos mig när jag valde att läsa Uppkomlingen  av Tomas Blom. Jag valde den just för att det stod "Historisk spänningsroman" på omslaget och jag kände mig sugen på en thriller i historisk miljö. Ack så jag misstog mig... Nu är det ju så att jag inte recenserat boken ännu, har inte ens läst ut den än, men jag kan säga så mycket som att den inte alls är vad jag trodde att den skulle vara. Visst den är spännande ibland, men inte "thrillerspännande" om ni fattar hur jag menar... Har googlat ordet "Spänningsroman" för att hitta någon