Fortsätt till huvudinnehåll

Paul Britton - Picking up the Pieces

Eftersom jag fortsätter att sega mig igenom Edgar Allan Poe och inte tycks bli klar på ännu ett tag så fortsätter jag att recensera böcker som jag läst tidigare. För några år sedan, 5 tror jag, läste jag en bok som jag skulle vilja berätta mer om, nämligen Picking Up The Pieces av Paul Britton.
Paul Britton är en av Storbrittanniens mest kända kriminalpsykologer och har varit inblandad i ett antal kända fall. Som kriminalpsykolog arbetar han med allt ifrån att sammanställa gärningsmannaprofiler (en av de första i Storbrittannien som gjorde detta), ge råd om administrationen av fängelser och rättspsykiatriska avdelningar samt behandling grovt kriminella människor som begått brott som mord, våldtäkt och förföljelse.

I boken får vi bland annat följa Brittons kliniska arbete och får där ett antal intressanta fallbeskrivningar. Han ger oss en insyn i dessa människors psyke och vad som format dem att bli de människor som de är idag. Trots att det är människor som begått ondeskefulla handlingar så berättar Britton om dem med mycket empati utan att på något sätt ursäkta deras handlingar. Man får förtroende för honom och hans arbete. Boken ger även en insyn i arbetet kring ett antal kända och uppmärksamma fall, exempelvis seriemördarna Fred och Rose samt Jon och Robert som mördade den två år gamle James Bulger.

En mycket intressant och välskriven bok. Gillar du att läsa deckare, se dem på TV och vill ha lite verklighetsförankring, lite insikt i hur en förövare fungerar, tänker, så är detta boken för dig. Jag har inte själv läst Paul Brittons första bok The Jigsaw Man, men av vad jag förstår av andra recensenter så är den mindre inriktad på Brittons kliniska arbete och mer på hans arbete med gärningsmannaprofiler.

Vill dock ge en liten varning, det är ingen skönläsning, ingen vanlig deckare som man bara lägger åt sidan efteråt. Nej, denna bok handlar om verkliga människor som farit mycket, mycket illa. Den sätter sina spår och insyn i den mörkare sidan av människans natur. Vill du inte ha det så läs inte boken. Vill du fortsätta dela in världen i svart/vitt, god/ond, så läs inte boken...



Kommentarer

Elin sa…
Shulululu Anna, detta låter mycket intressaaaant. Den måste jag nog kolla upp, eller föra upp på min "att-läsa-lista" - måste bara skriva en först:)
Ja, en lista behöver man, så det måste du skaffa dig, risken är bara att den blir lång!

Populära inlägg i den här bloggen

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarna med fni

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kommer jag t

Vad är egentligen en spänningsroman?

Hur definierar ni en spänningsroman? Är det en slasktitel på en svårbestämbar genre eller..? Det är många böcker som har den benämningen på omslaget och jag har väl inte direkt reflekterat över det tidigare. Spontant har jag tänkt att en spänningsroman är en lite mer fartfylld deckare/kriminalroman. Alltså, det ska vara action och någon slags kriminell twist, gärna en mordgåta. Jag börjar inse att jag har fel... Frågan väcktes hos mig när jag valde att läsa Uppkomlingen  av Tomas Blom. Jag valde den just för att det stod "Historisk spänningsroman" på omslaget och jag kände mig sugen på en thriller i historisk miljö. Ack så jag misstog mig... Nu är det ju så att jag inte recenserat boken ännu, har inte ens läst ut den än, men jag kan säga så mycket som att den inte alls är vad jag trodde att den skulle vara. Visst den är spännande ibland, men inte "thrillerspännande" om ni fattar hur jag menar... Har googlat ordet "Spänningsroman" för att hitta någon