Den här boken har recenserats ganska flitigt i bokbloggsvärlden, och det känns lite som att jag är sist ute...
Offerrit - En annorlunda berättelse om besatthet är Johannes Källströms andra bok, men den första som jag läser. Den utspelar sig i ett litet samhälle som håller på att dö ut sedan bruket, samhällets största arbetsplats- varit tvunget att stänga igen. Kommunens pampar, med kommunalrådet Svea i spetsen söker desperat en lösning och kommer på idén att ta kontakt med bygdens enda kändis Oscar Vigelius. Han är en känd men tillbakadragen modedesigner som inte varit tillbaka till samhället sedan han flyttade. Oscar är också otroligt rik. Förutom Vigelius kommer hans advokat Fitzpatrick. Märkliga saker börjar hända; människor försvinner, mördas, beter sig konstigt och Fitzpatrick visar sig vara en högst obehaglig varelse. Kriminalkommisarie Owe Tycho kallas in för att hjälpa den lokala polisen. Han förstår snabbt att här han har att göra med religösa fanatiker...och kallar in sin barndomsvän prästen C-G.
Jag har fått fundera mycket på vad jag egentligen tyckte om den här boken men har tillslut kommit fram till att det är en pärla...på sitt sätt. Det är inte utan att jag blir nyfiken på hans debutbok Mörkersikte. Vad som till en början gjorde mig skeptisk var att det så snabbt ballade ur; det krälade ormar bland maten, människor blev personlighetsförändrade och så vidare. Sedan inser jag att jag gillar det med den här boken. Källström ursäktar sig inte utan hänger sig totalt till skräckgenren och tillåter helt utflippade scenarior utspela sig. Fast mest av allt roas jag av Owe och C-Gs relation och dialogen dememellan. Mer än en gång har jag skrattat högt åt Owes tjurighet och C-Gs irriterande fryntlighet, fascinerats av deras underbara vänskap. Det är ett vinnande koncept att blanda humor och skräck, utan humorn kan det annars bli lätt patetiskt...Skrämd blev jag dock inte av den här boken, men underhållen och road.
Om ni gillar skräck tycker jag absolut att ni ska läsa den här boken, om den genren i vanliga fall inte faller er i smaken så gör nog inte denna bok det heller.
Offerrit - En annorlunda berättelse om besatthet är Johannes Källströms andra bok, men den första som jag läser. Den utspelar sig i ett litet samhälle som håller på att dö ut sedan bruket, samhällets största arbetsplats- varit tvunget att stänga igen. Kommunens pampar, med kommunalrådet Svea i spetsen söker desperat en lösning och kommer på idén att ta kontakt med bygdens enda kändis Oscar Vigelius. Han är en känd men tillbakadragen modedesigner som inte varit tillbaka till samhället sedan han flyttade. Oscar är också otroligt rik. Förutom Vigelius kommer hans advokat Fitzpatrick. Märkliga saker börjar hända; människor försvinner, mördas, beter sig konstigt och Fitzpatrick visar sig vara en högst obehaglig varelse. Kriminalkommisarie Owe Tycho kallas in för att hjälpa den lokala polisen. Han förstår snabbt att här han har att göra med religösa fanatiker...och kallar in sin barndomsvän prästen C-G.
Jag har fått fundera mycket på vad jag egentligen tyckte om den här boken men har tillslut kommit fram till att det är en pärla...på sitt sätt. Det är inte utan att jag blir nyfiken på hans debutbok Mörkersikte. Vad som till en början gjorde mig skeptisk var att det så snabbt ballade ur; det krälade ormar bland maten, människor blev personlighetsförändrade och så vidare. Sedan inser jag att jag gillar det med den här boken. Källström ursäktar sig inte utan hänger sig totalt till skräckgenren och tillåter helt utflippade scenarior utspela sig. Fast mest av allt roas jag av Owe och C-Gs relation och dialogen dememellan. Mer än en gång har jag skrattat högt åt Owes tjurighet och C-Gs irriterande fryntlighet, fascinerats av deras underbara vänskap. Det är ett vinnande koncept att blanda humor och skräck, utan humorn kan det annars bli lätt patetiskt...Skrämd blev jag dock inte av den här boken, men underhållen och road.
Om ni gillar skräck tycker jag absolut att ni ska läsa den här boken, om den genren i vanliga fall inte faller er i smaken så gör nog inte denna bok det heller.
Kommentarer
Jag tyckte också bäst om Owe. Och jag tyckte också om den hejdlösa blandningen skräck och humor.
Och jag är också sugen på Mörkersikt. Införskaffade den på bokrean.