Det är flera parallellberättelser i den här boken. Jag ska försöka delge dem så bra som möjligt utan att spoila historien...
Innan andra världskriget bryter ut så blir Leopold (Leo) Gursky och Alma Mereminski kära. De är tonåringar och bor i en liten by i Polen, de är judar. Kriget separerar dem. Alma och hennes familj flyr till New York. Leo kommer nätt och jämnt undan och lever några år i skogarna runt byn och håller sig undan nazisterna. Han skriver en bok som han kallar för Kärlekens historia och som handlar om Alma och honom. Ibland lyckas han få iväg brev till Alma och då medsänder han kapitel ur boken. När kriget väl är över så tar han sig till New York och söker upp Alma. Det visar sig då att hon har fött deras barn, men att hon har gift sig med en annan man eftersom hon trott att Leo var död. När vi möter Leo i nutid så är han en gammal och mycket ensam man.
Samtidigt så får vi följa 14-åriga Alma Singer som är namngiven efter en karaktär i en bok som hennes pappa en gång gav till hennes mamma. Pappan är nu död. Boken heter Kärlekens historia och är utgiven av en Zvi Litvinoff, en polsk författare som flydde till Chile 1941. Boken är skriven på spanska. Så en dag så får hennes mamma, som är översättare, uppdraget att översätta Kärlekns historia till engelska. Alma tycker att detta är mer än ett sammanträffande och är dessutom övertygad om att bokens Alma är en verklig person, inte bara en fiktiv karaktär. Hon börjar, som en privatdetektiv, försöka ta reda på mer om Alma Meriminski och om bokens författare Zvi Litvinoff.
Jag ska villigt erkänna att om det inte hade varit för att jag läste den här boken med bokcirkeln så skulle jag ha gett upp efter 100 sidor. Så här i efterhand så är jag glad att jag inte gjorde det. Läsningen gick trögt och det berodde främst på två saker. Dels för att det var så oerhört svårt att hålla reda på alla karaktärer, veta när i tid de levde och hur de stod i relation till varandra. Det klarnade så småningom och jag förstår att det inte är författarens mening att jag som läsare ska förstå allt förrän på de sista sidorna, men hon hade kunnat strukturera berättelsen så att det hade blivit lättare att hålla isär alla. Dels så har Krauss tidvis ett rätt krångligt språk med metaforer som ibland var svåra att förstå.
När vi satt och pratade om boken så insåg jag att en anledning till att jag inte tyckte så mycket om boken är för att den får mig att känna mig dum, osmart. Och den känslan gillar jag inte! Det var i alla fall skönt att höra att de andra också hade haft svårt att få ihop alla parallellberättelser till en början och inte heller förstått precis allt. Vi hade bara olika sätt att tackla det. Någon lämnade det bara bakom sig och tänkte att det där får jag fråga om på bokcirkeln.
Jag tyckte väldigt mycket om karaktärerna i boken och den närmast melankoliska stämningen. Krauss beskriver sina karaktärer med en sådan värme och det känns som att det är verkliga personer som jag läser om. Jag känner sådan sympati för den ensamme Leo som hittar sina egna sätt att överleva. Till exempel så ser han till att bli ordentligt sedd minst en gång om dagen. Det gör han genom att väcka uppmärksamhet genom att vara klumpig; spilla ut kaffet han precis köpt på Starbucks eller välta ett tidningsställ i kiosken. Sådana saker. För då blir han tilltalad och någon ser honom. På bröstet har han en lapp där det står vad han heter och han var han har köpt en gravplats.
Jag funderar också mycket på Alma och hennes bror Pippi som hanterar sin pappa på sina speciella sätt. Mamman sörjer och tycks mer eller mindre glömma bort sina barn vilket gör att barnen inte får den trygghet och förklaring som de har rätt till. Mamman är den karaktär vi får veta minst om och jag saknar det. Jag är nyfiken på henne. Och Pippi väcker otroligt mycket ömhet i mig. Jag vill åka rakt in i boken, hålla om honom och säga att allt ordnar sig!
På bokcirklen så brukar vi ge böckerna vi har läst betyg. Jag gav Kärlekens historia en trea. Den hade fått en 4+ om det inte vore för att den fick mig att känna mig ointelligent och förvirrad...
Boken ges ut av Brombergs och kan köpas på Adlibris och Bokus
Andra som bloggat om boken är Trying to follow my dreams och Beas bokhylla
Kommentarer