Fortsätt till huvudinnehåll

Om Jesus - Jonas Gardell

Om Jesus av Jonas Gardell var inte alls vad jag hade trott att den skulle vara... Efter att ha hört mycket om boken trodde jag att det skulle vara en torr, objektiv genomgång av olika teorier om vem den historiske Jesus var.

Redan i kapitel 2 tog Jonas bort sådana föreställningar när han skriver: "Alla som någonsin har skrivit om Jesus har haft en agenda. Och det gäller i högsta grad mig själv och min bok om Jesus. Mitt syfte var att skriva en strängt objektiv bok som bara var möjligt, där jag i så hög utsträckning jag kunde uteslöt mig själv ur texten. Jag misslyckades. Uppgiften visade sig vara omöjlig - kanske är den inte ens önskvärd. Inte heller jag kan frigöra mig från vem jag är och vad jag innerst inne hoppas och vill att Jesus skall vara. Glöm inte det. Jag är troende."

Det finns med i boken, den lite torra beskrivningen av hur människor levde under Jesu tid, vilken social klass han förmodligen tillhörde och vad det i så fall innebär och det är väldigt intressant. Att Jonas är påläst går inte att tveka om, det märks att han noga har studerat ämnet och att han använt sig av många olika källor (I kapitel 31skriver han att han läst "såväl de konservativa som de liberala akademikerna, de katolska och de protestantiska, de kristna, de judiska och de muslimska, de troende och de icke-troende,...sociologer, religionshistoriker, teologer, arkeologer, litteraturvetare och författare.")  Ett annat sätt att försöka tydliggöra vad som kan vara historiskt korrekt och bygga på verkliga händelser i  evangelierna är att jämföra de fyra olika evangelierna samt även apokryferna och de gnostiska evangelierna. Jonas visar även på hur evangelisterna har hämtat "inspiration" från Gamla Testamentet och förklarar även varför de har gjort så och meningen med det.

Blandat med all fakta finns Jonas egna tankar, funderingar, berättelser och påstående uttryckta i tidvis poetiska texter som berörde mig djupt. Han skriver så vackert, Jonas. För mig är boken en lång predikan som aldrig blir tråkig.

Jag har svårt att veta hur det är att läsa den här boken om man inte själv är troende och inte redan har kunskap om Jesus och evangelierna. Men jag tyckte hemskt mycket om boken på många plan. Något jag tyckte mycket om var att han inte var rädd för det komplicerade och motsägelsefulla, att han tar upp och behandlar frågor som det kanske hade varit bekvämare att blunda för. Men att blunda, det är inte Gardells stil.

Kommentarer

Elensar sa…
Kanske du även skulle gilla
Jesus : jude, rebell, gud? av Wibeck
eller Vad hände på vägen till Damaskus? : på spaning efter den verklige Jesus från Nasaret av Einhorn
Det låter ju lovande! Har flera gånger tänkt att jag ska läsa den men det har inte blivit av. "Vad hände på väg till Damskus..." har jag läst och tyckte väldigt bra om:-)

Populära inlägg i den här bloggen

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarna med fni

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kommer jag t

Vad är egentligen en spänningsroman?

Hur definierar ni en spänningsroman? Är det en slasktitel på en svårbestämbar genre eller..? Det är många böcker som har den benämningen på omslaget och jag har väl inte direkt reflekterat över det tidigare. Spontant har jag tänkt att en spänningsroman är en lite mer fartfylld deckare/kriminalroman. Alltså, det ska vara action och någon slags kriminell twist, gärna en mordgåta. Jag börjar inse att jag har fel... Frågan väcktes hos mig när jag valde att läsa Uppkomlingen  av Tomas Blom. Jag valde den just för att det stod "Historisk spänningsroman" på omslaget och jag kände mig sugen på en thriller i historisk miljö. Ack så jag misstog mig... Nu är det ju så att jag inte recenserat boken ännu, har inte ens läst ut den än, men jag kan säga så mycket som att den inte alls är vad jag trodde att den skulle vara. Visst den är spännande ibland, men inte "thrillerspännande" om ni fattar hur jag menar... Har googlat ordet "Spänningsroman" för att hitta någon