Oates gör det igen. Hon tar en verklig händelse, ändrar lite namn och sedan låter hon fantasin spinna fritt. I Mörkt vatten utgår hon ifrån vad som har kommit att kallas för the Chappaquiddick incident och involverade den amerikanska (USA) senatorn Edward M. Kennedy. 1969 körde han av vägen och ner i ett vattendrag, morgonen efter hittades bilen med Mary Jo Kopechnes döda kropp i. Ed Kennedy erkände sig skyldig till att flytt från olyckan.
Som den skickliga berättaren hon är så hoppar Oates fram och tillbaka i tiden, ena stunden befinner vi oss i den sjunkande bilen, andra stunden på festen och nästa stund får vi veta mer om Kims uppväxt, familj, mål och drömmar. Det är ingen hemlighet att Oates är en av mina favoritförfattare och jag gillar hennes ordflöde, hennes beskrivningar - hennes skriv- och berättarteknik helt enkelt.
Jag lyssnade på Mörkt vatten som ljudbok, uppläsare var Rebecka Hemse. Jag tycker att hon läste bra, hade ett bra tempo och en behaglig röst att lyssna på. Jag tror däremot att det här är en bok som jag hade fått mer ut av om jag hade läst den i bokform. Det jag vanligtvis gillar med hennes böcker, att hon hoppar mellan perspektiv och tidperioder, känns rörigt när jag lyssnar. Kanske för att jag har svårt att lyssna koncentrerat hela tiden samtidigt som jag kör bil.
Kommentarer